VACCINFORSKNING PÅGÅR. Matti Sällberg är prefekt vid institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska institutet och professor i biomedicinsk analys. Foto: Åsa Sommarström

Två av fem är rädda för covidvaccinet

Väntar du otåligt på att få covidvaccinet eller hör du till dem som är tveksamma? Professor Matti Sällberg rätar ut frågetecknen.

  • Publicerad 14:59, 29 jan 2021

Dock kan narkolepsi uteslutas då denna biverkan kräver närvaro av ett protein från svininfluensavirus

Många stockholmare väntar otåligt på att få vaccinera sig mot covid-19 så att livet kan återgå till det normala.

Men en stor andel är tveksamma, eller säger blankt nej, till vaccinet.

Forskare på Södertörns högskola har följt utvecklingen i Sverige. De senaste siffrorna är från november och visar att 58,5 procent säger ja till att vaccinera sig. 19,6 procent säger nej medan 21,9 procent är tveksamma.

Rädsla för biverkningar

Den vanligaste anledningen är rädsla för biverkningar och att man inte tror att vaccinet är tillräckligt säkert.

– Det är fullt naturligt att vara tveksam inför något nytt, säger Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys vid Karolinska institutet.

Men han tycker det är viktigt att känna till att godkända vaccin har genomgått noggranna och omfattande studier.

30 miljoner doser

Vid det här laget har 80 000 personer vaccinerats i Sverige. De biverkningar som rapporterats är smärta vid injektionsstället, feber, trötthet och klåda men även två allvarliga fall: akut allergisk reaktion och ansiktsförlamning.

– Totalt har covid-19-vaccin getts i mer än 30 miljoner doser över hela jordklotet. Vaccinen har en mycket bra säkerhet, vad vi vet idag, säger han.

Många minns svininfluensan 2009, då Pandemrix orsakade narkolepsi hos över 400 personer.

Finns det risk för något liknande nu?

– Man kan aldrig utesluta att mycket ovanliga och allvarliga biverkningar ses när miljontals människor vaccineras. Dock kan narkolepsi uteslutas då denna biverkan kräver närvaro av ett protein från svininfluensavirus.

Triggar immunförsvaret

Det är läkemedelsbolagen Pfizer/Biontechs och Modernas vacciner som nu används i Europa. De är helt syntetiska och innehåller RNA med coronavirusets genetiska kod. När det injiceras börjar våra celler tillverka ett protein som finns hos viruset och då går immunförsvaret igång.

Kan RNA:t påverka vår arvsmassa?

– Nej, RNA har av naturen kort halveringstid och bryts ned fort. Det är just därför som det måste förvaras fryst.

Flockimmunitet

När tillräckligt många, 70-80 procent av befolkningen, är immuna mot covid-19 uppstår så kallad flockimmunitet. Även de som inte vaccinerat sig kan då andas ut.

– Om 20 procent av befolkningen haft covid-19 och minst 50-60 procent vaccinerar sig så tror man att detta bör hämma smittan, säger Matti Sällberg.

Ska kommuniceras tydligt

Enligt en europeisk studie är personer med låg utbildning och låg inkomst mest tveksamma till att vaccinera sig.

Magnus Thyberg, vaccinsamordnare i Region Stockholm, säger att det är viktigt att så många som möjligt antar erbjudandet så att de som riskerar att bli allvarligt sjuka skyddas.

– De som är tveksamma måste kunna göra ett välinformerat beslut grundat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det oavsett vilken utbildning eller inkomst de har. Det är upp till oss att kommunicera tydligt och enkelt så att alla kan göra sin egen bedömning, säger han.

Danskarna mest positiva till att vaccinera sig

Danmark: Ja 71%, Nej 11%, Vet ej 18%

Storbritannien: Ja 69%, Nej 12%, Vet ej 19%

Portugal: Ja 62%, Nej 10%, Vet ej 27%

Italien: Ja 61%, Nej 18%, Vet ej 22%

Sverige: Ja 58 %, Nej 20 %, Vet ej 22 %

Nederländerna: Ja 57%, Nej 19%, Vet ej 24%

Tyskland: Ja 57%, Nej 19%, Vet ej 24%

Frankrike: Ja 46%, Nej 28%, Vet ej 25%

Källa: Södertörns högskola, Hamburgs universitet

Visa merVisa mindre

Så går det till när vaccin testas

Fas 1: De första studierna på människa. Vaccinet testas i olika doser på en liten grupp. Där ser man de vanligaste biverkningarna och hur olika vaccindoser påverkar immunsvaret. Skulle allvarliga biverkningar vara vanliga eller farliga stoppas vaccinet.

Fas 2: Större studier där man valt en dos och testar på flera människor. Här tittar man väldigt noga på biverkningar och man kan inkludera fler åldersgrupper.

Fas 3: Studier med mer än 10 000 deltagare. Här tittar man både på effekt och biverkningar.

Godkännande: Efter fas 3 lämnas data från alla kliniska studier och djurstudier in till Läkemedelsverket, som går igenom allt och avgör om vaccinet är tillräckligt säkert och effektivt för att godkännas.

Visa merVisa mindre