Tre år med Streetgäris

Streetgäris är ett nätverk för gäriskap. Det bildades för tre år sedan på initiativ av Ailin Moaf Mirlashari, uppväxt i Kista. Hon sms:ade då ett gäng gäris i bekantskapskretsen och snabbt skapades en Facebook-grupp med ett par hundra medlemmar. Nu är de flera tusen.

  • Publicerad 16:21, 30 mar 2016

Den här
metoden som föddes i en
lokal i Husby är viktig för hela världen.

Streetgäris ursprung handlade om behovet av ett rum av och för gäris (som definierar sig som kvinnor eller icke-binära); ett ställe för att inspirera, peppa och stötta varandra, för att få kraft och styrka genom varandra – för att sedan kunna ta plats i de offentliga rummen, berättar Ronak Moaf Mirlashari, Ailins storasyster och Streetgäris ordförande.

I dag har Facebookgruppen nästan 6 500 medlemmar. På kort tid har Streetgäris också lyckat etablera sig i det offentliga rummet och ta plats i debatten.

– Vill vi skriva en artikel i Aftonbladet så får vi det. De vet vilka vi är, säger Banar Sabet, som sitter i styrelsen och varit med från starten.

Vi ses på ett kafé i Kista och jag undrar vilken roll de ursprungliga tankarna, om att ta plats, har i Streetgäris i dag.

– Det är samma frågor egentligen, men på en annan nivå, säger Ronak Moaf Mirlashari.

Men i dag pratar de faktiskt mer om att ge plats, än att ta plats.

Alla frågor som Streetgäris lyfter och driver kommer från nätverket, ett färskt exempel är hur Streetgäris gick ut och stöttade basketspelaren Noha Berhan, Huddinge, i hennes kamp om att få bära sjal på planen. Samtidigt har de tackat nej till annat, som att kommentera vissa saker i tidningar, eller samarbeten där magkänslan inte är rätt.

– Vi tar inte ansvar för sådant som vi inte kan ta ansvar för, säger Banar Sabet.

De beskriver sig som obekväma, eftersom de sällan säger det folk vill höra, men är också eftertänksamma. De flesta problem är mångbottnade och kräver reflektion.

– Får vi kritik så tänker vi på det, men det kanske tar ett halvår för oss att återkomma i frågan, säger Ronak Moaf Mirlashari.

Så till skillnad från de flesta treåringar, har Streetgäris tålamod.

– Vi är ett lärande forum, säger Ronak Moaf Mirlashari.

En fråga som styrelsen jobbar mycket med nu är trygghet att vistas ute sena nätter, en fråga som ständigt återkommer i Facebookgruppen, och som är allmängiltig. För även om Streetgäris tog sina första steg i Järva, är spelplanen i dag hela landet och har dessutom inspirerat andra, exempelvis nätverket ”Glesbygdsgirls”, som fungerar på ett liknande sätt.

Men Steetgäris-hjärtat kommer ändå alltid att klappa lite extra för Järva. Det var Järva som först tog till sig deras idéer och gav dem plats, Rouzbeh Djalaie (då chefredaktör för Norra sidan) bidrog till att ordet ”gäri” (tjej) kom in i Svenska akademiens ordlista, de nämner kvinnan i Husby som lät dem låna en lokal och Husby bibliotek som bjudit in och peppat dem.

– Vi kommer alltid att ha ett ankare i Järva, vi är ett gott exempel på något som kommer från Järva och sprider sig. Den här metoden som föddes i en lokal i Husby är viktig för hela världen, säger Ronak Moaf
Mirlashari.

– Och Streetgäris hade inte uppstått på Östermalm, där finns inte samma problem, så då behöver man inte vara lika kreativ, säger Banar Sabet.

MER Gäri

”En gäri är någon man kan lita på, som ett äldre syskon. Någon som alltid ställer upp och finns där. En intersektionell feminist”, Så har Streetgäris Ailin Moaf Mirlashari beskrivit en gäri. I början var Streetgäris bara för kvinnor, men nu är nu även öppet för icke-binära personer.

Ickebinär kan den kalla sig som identifierar sig som mellan eller bortom kvinna–man-uppdelningen av kön. Ibland används ”icke-binär” som ett paraplybegrepp för olika könsidentiteter som inte följer tvåkönsnormen.

KÄLLA: RFSL

Visa merVisa mindre