Trots uppväxten i en bra familj hamnade Emil Bjarnestad tidigt på fel bana.

– Under en tid var jag utstött i skolan. Jag spelade badminton när jag var liten, och fick höra att det bara är ”fjantar” som håller på med det. Jag började med boxning och mitt självförtroende och min självkänsla blev bättre och jag slog på killen som bråkade med mig. Då gick jag från att vara tönten till att bli ett ”psykfall” och fick någon form av status. Jag levde på den statusen, säger han.

Därefter var vägen inte lång till att umgås med dem som Emil i dag kallar för ”fel personer”.

– Nazistkretsar. Vi var ett stort gäng från Älvsjö och Huddinge under ett par år. När det inte var coolt efter ett par år blev vi fotbollshuliganer och sökte adrenalinkickar där i stället. När det inte längre var tillräckligt coolt, blev det naturligt att sälja droger och bli kriminell, för att tjäna pengar.

En bebis blev slutet

Drogerna ledde honom till Skåne, där han gick med i ett kriminellt gäng och sålde tyngre grejer: kokain, valium och steroider. I samma veva träffade Emil en tjej.

När ledaren för det kriminella nätverket mördades, och en hämndaktion planerades fick Emil ett samtal från sin dåvarande tjej. Emil skulle bli pappa.

https://www.mitti.se/asikt-debatt/sa-tog-jag-mig-ur-kriminaliteten/lmsgb!6520839/

– Då bestämde jag mig för att det här är min väg ut. Ta alla mina pengar, droger och vapen: Betala och lämna. Det här var min chans, samtidigt som jag hade en god vän som fortfarande var med i gänget och som kunde gå i god för mig att jag inte skulle snacka.

Klubben fick ett syfte

Ett halvår senare var Tullinge Muay Thai i gång med tvillingbrorsan Johan. Då var de 23 år gamla.

Övergången till ett vanligt liv var tuff, men med tiden insåg Emil att det var fler än han som mådde dåligt, och klubben fick ett annat syfte, utöver att sparkas och slåss.

– Hit kan man komma för att bli sedd. Mycket av tiden sitter jag och pratar med folk: Hur är det? Vad händer i livet? Det är inte så att de säger att de är kriminella, men man märker att de är i en miljö som är stressad. Det kan jag relatera till med tanke på min bakgrund.

Vad skulle du själv velat ha under dina turbulenta år?

– Jag tror att fler unga personer behöver hitta bra miljöer där de kan få vara sig själva och må bra, oavsett om det är pingis, fotboll eller boxning, whatever. En plats där de kan känna att de blir lite bättre människor än de var när de kom innanför dörren.

Accepterat i gängen

Vad tycker du att kommunen kan göra för att bidra till detta?

– Att satsa på kampsport är oftast socialt accepterat i kriminella miljöer, att det är okej att träna en kväll i stället för att hänga på gatan. Problemet, enligt mig, är att kommunen inte ser vad kampsport kan göra för hela samhället och för individen. Kommunen behöver byta glasögon och lägga mer pengar på kampsport i stort, inte bara thaiboxning, säger Emil Bjarnestad.

Ett halvår senare var klubben i gång i Tullinge med tvillingbrorsan Johan. Då var de 23 år gamla.

– Jag ville mest bara slå folk för att jag var sur och bitter över att jag förlorade alla mina pengar som jag jobbat för. Jag hade också precis blivit farsa och allt kändes jobbigt och svårt med anpassningen med ett vanligt liv.

Kampsport som alternativ

Men med tiden insåg Emil att det var fler än han som mådde dåligt, och klubben fick ett annat syfte, utöver att sparkas och slåss.

– Hit kan man komma för att bli sedd. Mycket av tiden sitter jag och pratar med folk: Hur är det? Vad händer i livet? Det är inte så att de säger att de är kriminella, men man märker att de är i en miljö som är stressad. Det kan jag relatera till med tanke på min bakgrund.

Vad skulle du själv velat ha under dina turbulenta år?

– Jag tror att fler unga personer behöver hitta bra miljöer där de kan få vara sig själva och må bra, oavsett om det är pingis, fotboll eller boxning, whatever. En plats där de kan känna att de blir lite bättre människor än de var när de kom innanför dörren.

Vad tycker du att kommunen kan göra för att bidra till detta?

– Att satsa på kampsport är oftast socialt accepterat i kriminella miljöer, att det är okej att träna en kväll i stället för att hänga på gatan. Problemet, enligt mig, är att kommunen inte ser vad kampsport kan göra för hela samhället och för individen. Kommunen behöver byta glasögon och lägga mer pengar på kampsport i stort, inte bara thaiboxning.

Svar från representanter i samtliga partier i Botkyrkas kommunfullmäktige finns i bildspelet.