Sedan 2016 har Östermalms ungdomsråd varit ett forum för ungdomar att framföra åsikter till politikerna. Men det har blivit allt svårare att hitta ungdomar som vill vara med, därför har nu rådet lagts ner.

Richard Wahlström var som 17-åring ungdomsrådets första ordförande. I nästan två år lyfte han ungdomars synpunkter om Östermalm.

Han är i dag 22 år och studerar statskunskap i Uppsala. Han är inte kritisk till avvecklingen eftersom det var länge sedan han lämnade rådet, däremot tycker han att det är tråkigt att något som han har varit med att forma försvinner.

2015 började han på Viktor Rydbergs gymnasium på Odenplan. Vid samma tidpunkt började han känna att han ville vara med och påverka områden som han rörde sig i.

– Jag minns att nämnden frågade vad vi hade för partipolitisk koppling – som om vi hade en dold agenda. Men jag var stolt, i vårt råd fick alla unga tycka till i alla frågor.

Richard Wahlström menar att rådet bidrog till att skapa nätverk och engagemang bland unga från olika skolor. Diskussionerna kunde till exempel handla om ökad trygghet i parkerna eller detaljplaner för Norra Djurgårdsstaden.

– Tiden i rådet var fantastiskt rolig. Framför allt att se att det går att påverka på lokal nivå och att alla kan göra det, exempelvis genom ett medborgarförslag.

Det var även under den här tiden han insåg att han i framtiden vill arbeta med politik på något sätt.

Något han och de andra fick igenom var bland annat ett utegym i Humlegården.

– Jag tänker på det när jag är i Stockholm och passerar gymmet och ser folk som tränar. Det är inte bara ungdomar som är där utan även barn, vuxna och äldre.

Utmaningen de senaste två åren har varit att rådet bestått av två personer där den ena passerat den ålder som gäller för rådet och att det heller inte hållits årsmöten, menar Andrea Hedin (M).

– Det är viktigt att få synpunkter från ungdomar i alla åldrar – tjejer, killar och unga med funktionsvariationer för att ge några exempel, säger hon.

Hon tror på att få in synpunkter genom att exempelvis dela ut enkäter och besöka ungdomsgårdar.

Birgit Marklund Beijer (S), vice ordförande i stadsdelsnämnden, menar att pandemin kan ha gjort att det har varit svårare att locka unga och att majoriteten inte har varit tillräckligt engagerad i att rådet ska fungera.

– Förra majoriteten hade en annan ingång. Vi avsatte 50 000 kronor och värnade om rådets fortlevnad. Vi hade även en person från förvaltningen som fungerade som en länk mellan rådet och nämnden.