Lidingö är i princip färdigexploaterat”, skriver Lidingökoalitionen (M och LP) i sitt program för mandatperioden.
De lovar att bevara öns ”gröna karaktär” och tillämpa ”stor restriktivitet” vad gäller att bygga på redan hårdgjorda ytor, eftersom de ofta är någons utsikt. Halvvägs in i mandatperioden har de hållit sitt löfte.
I samma program skriver de att kollektivtrafiken ska förbättras. De vill verka för tvärförbindelser och bättre båttrafik – och för att den utlovade sammankopplingen av Lidingöbanan och Spårväg city blir av. Frågan är om detta är förenligt med foten på byggbromsen.
Öbon Thorunn Johansdotter – här ihop med sina barn Yukina och Snaethor Kinoshita – tycker att Lidingö gott kan dra ett strå till stacken. – Det är ju bostadskris i hela Stockholm så det kan vara bra att bygga mer. Det finns plats här på Lidingö för fler familjer. Och fler bussar.
Pekka Pääkkö
”Avsaknad av tillkommande bebyggelse och en stagnerad befolkningsutveckling gör att det saknas underlag för utökat utbud i kollektivtrafiken”, skriver Region Stockholm i sitt remissvar på Lidingö stads förslag till översiktsplan.
Men Daniel Källenfors (M), kommunstyrelsens ordförande, menar att begränsat byggande varit ett centralt vallöfte från såväl både M som LP – och att Lidingö bör ha rätt till sin andel av kollektivtrafiken.
– Vi uppfattar att det finns ett starkt stöd för försiktig byggpolitik bland Lidingöborna. Om vi bygger höghus över hela Lidingö blir det självklart mer kollektivtrafik. Men vi fick sämre trafik på Lidingö när Dalénum med tusen nya lägenheter stod klart. Problemet är att grönvänstern har minskat trafiken kraftigt i hela länet, säger han.
Hur ser du på att bygga ett och annat hus på strategiska platser?
– Det är något vi gör. Vi bygger till exempel Högsätra nu, och garaget i Larsberg ska bli bostäder. Vi försöker bygga lite på ställen där det passar in.
Braka ihop
Det stämmer att ekonomin är ansträngd – men skyskrapor på Lidingö är inte visionen, menar Gustav Hemming (C), ordförande i regionstyrelsens infrastruktur- och regionplaneringsutskott.
– Men med en politik med i praktiken byggstopp, minskar Lidingös andel av befolkningen och det blir svårare att motivera regionen att satsa stora pengar på att bygga ut tvärgående busstrafik.
Gustav Hemming säger även att det kan bli svårt att konkurrera om satsningar för en kommun som i sitt förslag till översiktsplan skriver att varje ny villa ska ha tusen kvadratmeter tomt.
– Då säger man i praktiken att man enbart vill tillföra enstaka höginkomsttagare. Om alla hade den inställningen skulle näringslivet braka ihop.
Men det bör väl gå att få en buss tvärs över Lidingö utan fler nybyggen?
– Startar vi nya busslinjer vill vi ha tillräckligt många resenärer. Det är svårare att få ett starkt underlag till en buss i ett villaområde än vid flerbostadshus. Det är möjligt att en strategisk utbyggnad med några flerfamiljshus på utvalda platser skulle stötta en sådan utveckling. Men Lidingö har faktiskt bra utbud av kollektivtrafik jämfört med de flesta kommuner i länet.
Lidingöbon Monica Segerström tycker att man gärna får bygga mer på Lidingö, men inte just där hennes bil står på Stockholmsvägen. "Vi har ju en stor ö, man kan sprida ut byggandet lite och behöver inte gröta ihop allt och bygga hus precis inpå varandra."
Pekka Pääkkö
Byggbolaget John Mattson AB, Lidingö hembygdsförening, Destination Lidingö (som representerar kursgårdarna), Naturskyddsföreningen och Lidingö näringsliv tillhör de aktörer på Lidingö som lyfter behovet av förbättrad kollektivtrafik i sina remisssvar på Lidingös förslag till översiktsplan.
Flera kommenterar kopplingen mellan bostadsbygge och tvärförbindelser, och bland annat Lidingö näringsliv lyfter att fler hyresrätter också kan vara positivt, framför allt för unga och äldre.
– Vi vill ha fler tvärförbindelser och ringlinjer och har stångat oss blodiga för att få med oss SL. Men det går ju inte med den här byggpolitiken, säger Katarina Palmstierna, ordförande för Lidingö näringsliv.
Föreningen vill binda ihop Lidingö centrum med Torsvik med hjälp av nya byggnader längs med Stockholmsvägen.
Katarina Palmstierna pekar också på mellanrummen mellan byggnaderna, och på att husen på den ena sidan av vägen har färre våningar än de på den andra. Enligt henne vore det möjligt att bygga där.