Tomten i fråga ligger mellan Gaveliusgatan och Tengdahlgatan. Kvarteret är från 1700-talet, och i den berörda fastigheten ligger resursskolan Magelungen Gymnasium Södermalm.
Företaget LaTerre, som sedan 2018 förvaltar fastigheten, vill bygga ut huset. Enligt det bygglov som lämnats in skulle det betyda att husen mot Gaveliusgatan byggs ihop, vilket gör att en träportal försvinner. På gården skulle även ett hus byggas, något som Mitt i tidigare skrivit om.
Projektet har fått flera grannar att gå samman för att bevara kvarteret, som enligt detaljplanen från 1974 är reserverat för "kulturhistoriskt värdefull bebyggelse".
– Här bredvid ligger Faggens krog, besjungen av Bellman. Fogelström har skrivit om platsen. Det är en del av ett sammanhängande kulturområde, och nu vill man förstöra det som staden lovat att spara, säger grannen Roland Mellberg.
– Vi har inget emot själva skolan, men de kan inte bygga ut i den här miljön.
De som har motsatt sig projektet har organiserat sig bland annat via en Facebookgrupp. På kort tid fick den över 650 medlemmar och 1200 namn har samlats in.
https://www.mitti.se/nyheter/grannar-gar-samman-for-att-bevara-historiskt-kvarter-vid-vitan/repucb!VfrFFmNS4q0MeEEM6fD2cg/
https://www.mitti.se/nyheter/skola-forsvarar-rivning-av-port-i-historiskt-kvarter/repucw!tT1ysOCwvfJuwMkclNpI9g/
Många turer
Sedan den första bygglovsansökan lämnades in i somras har tjänstemännen haft att göra. Ansökan, som gäller tomten som heter Riset 11, har reviderats flera gånger. Stadsbyggnadskontoret har alltjämt yrkat avslag, med stöd i yttranden från bland annat Skönhetsrådet och Stadsmuseet.
Den senare har i ett utlåtande kallat åtgärderna: "ovarsamma samt en förvanskning av fastighetens och områdets kulturhistoriska värden."
I februari bytte stadsbyggnadskontoret åsikt. När ärendet hamnade hos stadsbyggnadsnämnden yrkade kontoret på att bygglovet skulle beviljas.
– Det har gjorts flera anpassningar som gör att den sammantagna bedömningen nu är att bygglovet kan beviljas, säger Mikael Andersson Ståhl, biträdande bygglovschef på stadsbyggnadskontoret.
– Att det ligger inom ett kulturreservat betyder att man inte kan göra något som påtagligt försämrar kulturvärdena på platsen. Vi menar att förslaget inte gör det, och i och med nybyggnationen kan interiörer i den befintliga byggnaden återskapas.
De förändringar som gjorts i ansökan är bland annat att höjden på gårdshuset har sänkts, och fasaderna ska kläs i material och färg som bättre smälter in i området.
Ärendet bordlades av stadsbyggnadsnämnden 11 mars. Vid nästa sammanträde beslutade politikerna att bygglovet skulle återremitteras, för att se om höjden gick att sänka ytterligare.
Genvägen avskuren
I samband med återremitteringen satte LaTerre upp ett staket, tvärs över den gång som i åratal använts av de som vill ta sig mellan Tengdahlgatan och Gaveliusgatan.
– Folk klättrade då över, och förskoleklasserna som brukar gå här fick ta långa omvägar, säger Roland Mellberg.
En som dagligen använder passagen är Lena Dalberg, som stannar till när Mitt i är på plats. Att bygga här är befängt, menar hon.
– Det är åt helvete. Det här är ett kulturarv, helig mark. Det borde vara naturligt att det ska värnas.
En vecka efter att staketet sattes upp var det nedsågat.
Stort behov av resursplats
Anledningen till skolans expansion är att det i staden finns ett stort behov av platser för elever med särskilt stöd. Gårdshuset gör att skolan skulle kunna ta in fler elever, och sammanbyggnaden skulle ge dem ett tryggt skolområde med en tydlig, egen entré. Det skriver Erika Palmér, medgrundare av LaTerre, i ett mejl.
– Varje skolplats i den här typen av skola betyder enormt mycket för berörda elever och deras familjer.
Staketet sattes upp för att hägna in skolgården, och det beror på att svensk skollag är tydlig med att obehöriga inte ska vistas inom skolområdet, menar Erika Palmér. Vem som sågade ner det är oklart. Skadegörelsen är polisanmäld.
Flera grannar menar att bygget förstör en kulturhistorisk miljö. Kan ni förstå deras oro?
– Vi respekterar så klart att man kan vara orolig och engagera sig i sin närmiljö. Vi anser att vår plan är ett fint och varsamt tillskott till den här miljön.
Nu är ambitionen att ärendet ska upp till stadsbyggnadsnämnden 26 maj.
När bygglovet senast var uppe i stadsbyggnadsnämnden återremitterades ärendet. Den sökande har fått i uppdrag att, tillsammans med stadsbyggnadskontoret, utreda om det går att sänka taknocken och skorstenen på gårdshuset.
Förutsatt att den nya bebyggelsen harmoniserar med området välkomnar stadsbyggnadsrådet Joakim Larsson (M) att skolan växer.
– Det finns en bred uppfattning i nämnden att det är en väldigt angelägen verksamhet för barn med särskilda behov. De behöver en ändamålsenlig, lugn och trygg skolmiljö.
Synpunkter har vägts in
Skönhetsrådets och Stadsmuseets kritik mot planerna, samt grannars synpunkter, har vägts in i stadsbyggnadskontorets bedömning.
– Och deras bedömning är att bygget inte förvanskar platsen, eller är ovarsam enligt lagstiftningen.
Att det här bygglovet ges grönt ljus skulle inte betyda att andra, liknande projekt i kulturhistoriska miljöer blir vanligare, menar Joakim Larsson.
– I varje enskilt fall gör vi en individuell bedömning, där vi tar hänsyn till typ av projekt och miljö. Men i Stockholm finns många kulturhistoriska och unika miljöer, som när staden utvecklas måste vägas mot behovet av olika verksamheter, likt den här skolans.
Vänsterpartiet är dock kritiskt.
– Vi har varit emot planerna från början. Det är en kulturmiljöskandal. Det är viktigt att sådana här miljöer inte reserveras för ett fåtal, som på Mariaberget, utan att de får finnas kvar, säger ledamoten Maria Hannäs (V).