Andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiets yrkesförberedande program skiljer sig mellan Sollentunas kommunala grundskolor – från 81 procent på Turebergsskolan till 100 procent på Runbackaskolan och Sollentuna musikklasser.

Men skillnaderna är ännu större om man i stället tittar på var eleverna bor. Det visar statistik som kommunen har beställt särskilt från Skolverket, som ett led i uppdraget att arbeta mot att Sollentuna inte ska ha några utsatta områden år 2030.

Siffrorna visar att 99 procent av eleverna som bor i Silverdal går ut grundskolan med gymnasiebehörighet, medan andelen är bara 68 procent för de elever som bor i Edsbergs centrum och Östra Edsberg.

Ändå uppnår 88 procent av eleverna på högstadieskolan i Edsberg, Edsbergsskolan, gymnasiebehörighet. Skillnaden mellan siffran för Edsbergsskolans elever och elever som bor i Edsberg förklaras av att många elever från Edsberg går i andra skolor, och att många elever på Edsbergsskolan bor i andra kommundelar.

– Många av våra elever kommer från Edsberg, men vi får också nästan alla elever från Vaxmora och en del från Kärrdal som kommer hit när de börjar 7:an. Och så gör vi ett fantastiskt jobb med tanke på att vi delvis har ett utmanande upptagningsområde, säger Edsbergsskolans rektor Johanna Bergström.

På rätt väg

Det som behövs för att jämna ut skillnaderna mellan olika kommundelar – det vill säga lyfta resultaten där en lägre andel elever klarar grundskolan – är både extra resurser i skolan och en genomtänkt samhällsplanering, anser Johanna Bergström.

– Det frågan egentligen handlar om är segregation, och vad vi gör åt den. En hel del görs redan. Jag var nyligen med på ett stadsplaneringsmöte om Edsberg och det finns mycket tankar om hur man vill renovera centrum och få till en bättre blandning vad gäller invånarnas socioekonomiska förutsättningar.

Även när det gäller resursfördelningen mellan skolorna är Sollentuna på rätt väg, upplever Johanna Bergström.

– Det behövs extra resurser så att man kan stötta de som har det svårast, och mer pengar till de skolor som har större utmaningar. Och i stort tycker jag att man har en förståelse för att det behövs satsas lite extra i så kallade utanförskapsområden om man ska ge alla elever bra möjligheter, säger hon.

Skulle det hjälpa om extratilldelningen till de skolor med störst utmaningar var större än den är i dag?

– Ja, det skulle hjälpa. Mer resurser och klokt användande av dem kommer rimligen att göra en skillnad. Men det är svårt att överbrygga alla skillnader med mer resurser. Hela samhällsplaneringen är viktig också – sådant som sker nu i Edsberg med att skapa ett tryggare centrum och att vi ska få en ny skolgård. Vi hoppas på en fritidsgård också. Allt sådant leder till något gott för området, och då minskar segregationen.