Tillståndet där personer blivit långtidssjuka med olika symptom har av Socialstyrelsen fått den medicinska termen ”postinfektiöst tillstånd efter covid-19” (postcovid).
Än i dag finns det inte tillräckligt med kunskap om varför sjukdomen drabbar så olika, eller varför symptomen inte avtagit efter en längre tid hos en del personer.
Socialstyrelsen har därför under en längre tid arbetat fram ett kunskapsstöd medrekommendationer om vård vid postcovid. Stödet har tagits fram i samverkan med bland annat SKR, Sveriges Kommuner och Regioner och Nationellt system för kunskapsstyrning hälso-och sjukvård.
Ett kriterium är att alla som möter patienter med postcovid behöver samla in data kring dem, för att bidra till samlad kunskap om diagnosen.
Stort behov av vägledning
– Vi har tagit fram stödet med hjälp av erfarenheter från vården vid postcovid – från både sakkunniga och patienter – samt från vetenskapliga studier och internationella riktlinjer. Även kunskap från vården vid delvis liknande hälsotillstånd har varit viktiga, säger Anders Berg, projektledare på Socialstyrelsen.
Enligt myndigheten finns det ett stort behov av vägledning inom sjukvården kring patienter med postcovid.
– Vi hoppas bland annat på att stödet ska bidra till en ökad kunskap hos dem som möter patienter med postcovid i hälso- och sjukvården och socialtjänsten samt att vi får en allt mer jämlik vård i landet, säger Anders Berg.
Heterogen patientgrupp
I kunskapsstödet lyfter Socialstyrelsen fram att patienter med svåra symptom ska ges multiprofessionella insatser. Patientgruppen är heterogen och har flera symptom samtidigt. Enligt Socialstyrelsen är det särskilt tydligt att sjukvården behöver organiseras efter varje patients behov.
– Kunskapsstödet och rekommendationerna är anpassade till både regional och kommunal hälso-och sjukvård (privat och offentlig), och några rekommendationer gäller även socialtjänsten, säger Anders Berg.