Detta är del tre i Mitt i:s granskning av det nya industrifisket i Stockholms skärgård.

Del 1: Nya trålarnas riktade fiske hotar skärgårdens liv

Del 2: Supertrålaren fiskar 175 gånger mer än länets yrkesfiskare

Del 4: Därför får industritrålarna fortsätta sitt skadliga fiske

I vår har ett intensivt storskaligt fiske pågått alldeles utanför Stockholms skärgård.

Industritrålarna riktar in sig mot strömmingen just när den samlas i stora stim för att gå in i skärgården och föröka sig. Med förödande effektivitet sveper de genom stimmen med sina finmaskiga nät. När lasten är full åker de till Skagen i Danmark och säljer fisken till fiskmjölsfabrikerna där. Sedan återvänder till Östersjön och börjar om på nytt.

Hittills i år har trålarna tagit upp 370 gånger så mycket strömming som länets yrkesfiskare tillsammans.

Lokala fiskare drabbas hårt

De lokala fiskarna har i stället fått se sina fångster av strömming halveras de senaste fem åren, enligt en rapport från Sveriges lantbruksuniversitet.

Lokala fiskare i skärgården vittnar om att strömmingsfångsten är en tiondel av vad den brukade vara.

– Det är förbaskat dåligt. Det går utför snabbt nu, säger Rune Wikström på Möja i Värmdö kommun.

Han är 78 år och har varit yrkesfiskare hela livet. Som hans far före honom. Allt han fiskar upp går till mänsklig konsumtion.

De där tio kilona blir svårare och svårare att få tag i

Rune Wikström, yrkesfiskare på Möja

För tio år sedan fick han omkring 100 kilo strömming per dag. Nu får han 10 kilo. Men det räcker bra, tycker han, för allt han fiskar filéar han själv för hand till familjens restaurang på Möja.

– Fast de där tio kilona blir svårare och svårare att få tag i, säger han.

Tidigare kunde han hitta strömmingsstim med hjälp av ekolodet och lägga ut garnen där.

– Nu hittar jag aldrig några stim längre utan lägger garnen på gamla märken, där jag vet att det brukar funka, utav erfarenhet.

Strömming ska alltid finnas

Några mil söderut på Ornö i Haninge kommun har yrkesfiskaren Anders Jansson samma problem. 90 procent mindre strömming i näten.

– De sista två åren har det varit riktigt dåligt med strömming, säger han.

Har du varit med om liknande perioder tidigare?

– Nej, inte med strömming. Det är ju en sådan fisk som alltid ska finnas, säger han.

Han har just kommit in från att ha vittjat abborrenäten.

– Jag fick sex abborrar på lika många nät. Jag tror att det hänger ihop med strömmingen, säger han.

Många arter påverkas av strömmingen

Det tror fiskekonsulent Henrik C Andersson på länsstyrelsen också. Eftersom strömmingen är basföda åt andra fiskarter som torsk, lax, gädda och gös får det följdverkningar när strömmingsbeståndet minskar.

– Det här undergräver alla förutsättningar för ett hållbart, konsumtionsinriktat fiske som är ett av regeringens mål för Östersjön, säger Henrik C Andersson.

Hållbart fiske är också är en av punkterna i januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna och centerpartiet och liberalerna.

Rune Wikström på Möja i Värmdö tror att det kan finnas flera förklaringar till att fångsterna krymper, skarv och säl tar nog mycket fisk, men störst problem är nog trålfisket.

– Jag har ingenting att erinra mot mina yrkeskamrater i det storskaliga fisket. De följer de regler som finns. Men vi är rädda att det inte är hållbart, säger Rune Wikström.

Han skulle gärna se att trålgränsen flyttades ut till 12 sjömil utanför svenska kusten.

– Som det är nu ligger de precis inne på fyramilsgränsen och sveper förbi när stimmen samlas. Det finns knappast någon lekströmming kvar. Och då minskar beståndet katastrofalt. Det är väl det vi ser nu, säger han.

Industritrålarna vs. Stockholms yrkesfiskare

Strömmingsfångster 1 januari – 6 april 2020 i Östersjöns delområde 29 där Stockholms län ingår. Källa: Havs- och vattenmyndigheten