I januari skjuts en ung man till döds i Jakobsberg, i februari blir en annan ung man ihjälskjuten i Norsborg. Senare samma månad skjuts två till döds i närheten av en förskola i Upplands Bro. I mars skjuts en ung man ihjäl i Älvsjö.

I april hittas två unga män döda i ett källarutrymme i Sätra.

Senare skjuts en man till döds i samma område.

– Vi vet att våldet går i vågor. Vi blir inte överraskade att våldstoppen kommer, vi blir förvånande att den kommer just nu, säger poliskommissarie Gunnar Appelgren, expert på gängkriminalitet.

Mitt i:s kartläggning visar: Så går våldet i vågor

Lättkränkta män med vapen

Våld föder våld och orsakerna till att våldet trappas upp kan vara flera. Men de som skjuter är ofta lättkränkta män med god tillgång till vapen. 

– Våldstoppar kan orsakas av latenta konflikter som blossar upp. Men också av att människor muckar från fängelset, eller återvänder efter att ha flytt utomlands. Det handlar också om nya kränkningar som måste besvaras för att man inte ska tappa ansiktet.

Har ni möjlighet att upptäcka det här?

– Vår forskning strävar efter att bättre kunna identifiera de här våldspiralerna. Vad har vi för underättelsekunskap och hur agerar vi på den kunskapen?

Han säger att polisen de senaste två åren agerat offensivt och att de lyckats förebygga en hel del våld.

– Men vi klarar inte att vara med hela tiden.

Vad gör ni för att stävja våldsspiralerna? 

– Utöver att lösa själva morden handlar det om att försöka få bort anstiftarna som triggar igång våldet. De är svåra att komma åt men de är ofta kriminella i grunden och går att knipa på bedrägerier och narkotikaförsäljning.

Kraftig ökning av mord

Fram till idag har det skett 9 dödsskjutningar i Stockholm – under motsvarande period förra året var siffran två, enligt statistik från polisen. Under det dödliga året 2017 var motsvarande siffra sex dödsskjutningar.

Inte sedan 1987, då Socialstyrelsen började föra statistik kring skjutvapenvåld, har det  skjutits ihjäl så många som under 2017. Nu verkar 2019 bli minst lika blodigt.

– Vi orkar inte riktigt med att hålla det tempot vi skulle behöva. Vi försöker nu att hålla våldsvågen så låg som möjligt men vi vet inte hur våldet kommer att utveckla sig. Vi försöker så gott det går att kyla ner personer som är röda, säger Gunnar Appelgren.

Människor berättar mer i ett tidigt skede och blir tystare ju länge tiden går

Gunnar Appelgren, poliskommissarie

Men med snabba åtgärder försöker de stävja våldet så gott det går.

– En husrannsakan hos offret måste göras så att bevis inte städas bort. Dörrknackning måste också göras snabbt, vi har märkt av att människor berättar mer i ett tidigt skede och blir tystare ju länge tiden går.

Ett annat viktigt redskap är att frihetsberöva motståndare.

– Vi vet vilka konflikter som pågår och då handlar om att få personer sittande. Det kanske det inte håller för en häktning men man kan kyla ner situationen.