Frågan om ägandet av stockholmarnas offentliga byggnader är förmodligen den som gjort de ideologiska skillnaderna mellan de politiska blocken som tydligast.

Med strategin slipper staden förvaltningen, underhållet och nya investeringar. Men stockholmarna förlorar hyresintäkter, bestämmandet över om lokalerna ska användas till kommunal verksamhet i framtiden – och till syvende och sist byggnader.

– Vi kommer kunna finansiera 1 000 nya bostäder genom försäljningen. Nu kan vi styra in fastighetsbeståndet på kärnverksamhet, sade fastighetsborgarrådet Dennis Wedin (M) efter försäljningen av Vällingby centrum.

Vill avyttra det som inte är kärnuppgifter

Han, finansborgarråd Anna König Jerlmyr (M) och nuvarande stadsbyggnadsborgarrådet Joakim Larsson (M) har i flera år återkommit till att man vill avyttra det som, enligt dem, inte tillhör kommunens kärnuppgifter. Genom fastighetsförsäljningarna kan både ränte- och kapitalkostnaderna på stadens skuld minska och intäkter öka, menar man.

Men Socialdemokraterna är övertygade om att den inslagna vägen är felaktig. Finansierar man sin politik genom försäljningar så tappar man steg för steg rådigheten över platser. När beståndet till slut ekar tomt måste man ofrånkomligen höja skatten.

– Dennis Wedin verkar varken vilja att staden ska äga förskolor, skolor, centrum eller allmännyttiga bostäder, sade oppositionsborgarråd Karin Wanngård (S) i april till Mitt i.

Demokratiska kontrollen minskar

Och utförsäljningar får konsekvenser för medborgarnas inflytande, menar forskningen. Carl Yngfalk, forskare i marknadsföring och organisation vid Stockholms universitet, och Livia Johannesson, doktor i statsvetenskap vid Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor, har båda studerat beslutsprocesserna som ledde fram till bygget av Nya Karolinska.

– Den demokratiska kontrollen minskar avsevärt när det offentliga säljer ut. Verksamheterna eller byggnaderna låses in i olika typer av avtal som är svåra att förändra, säger Livia Johannesson.

Det blir inte mindre byråkrati bara för att kommunen låter en privat aktör ta över verksamheter, menar hon.

– Har man väldigt mycket privatiseringar så bygger man upp en politisk kärnverksamhet som handlar om upphandlingar och juridisk kompetens kring avtal mer än sjusköterskor eller skolor, säger hon.

Nya badet i Hägersten ska byggas privat

De blågröna vill också allt oftare låta privata byggherrar bygga offentliga fastigheter som staden sedan kan hyra in sig i. Den planerade sim- och idrottshallen intill befintliga Hägerstensbadet är ett exempel.

– Vi har en väldigt begränsad budget i staden, så vi måste välkomna fler privata aktörer till byggandet av idrottslokaler så att fler i staden kan idrotta, har Dennis Wedin sagt om inriktningen.

Bra villkor krävs

Ett annat exempel är att Hemsö får bygga en skola och flera idrottshallar i Vårberg, samt en ishall i Sätra. Sedan ska staden hyra in sig.

– Risken för staden är att dessa aktörer längre fram inte är så nöjda med staden och vill hyra ut till någon som kan betala mer. Vad ska staden göra då, besluta att bygga nytt? Där måste kommunen förhandla sig fram till bra villkor. Annars riskerar man sätta sig i en dum sits, säger Carl Yngfalk.