Det tisslas och tasslas i Storvretskolans korridorer.

– Är det han? frågar ett nyfiket barn som sticker ut huvudet i korridoren för att få en glimt av statsministern.

Han motas snabbt tillbaka av säkerhetspersonal på plats.

Bara dagen innan fick skolans elever veta att statsminister Stefan Löfvén (S) skulle besöka skolan. Och många av de nyfikna barnen hann nog inte smälta nyheten över en natt.

Men varför Storvretskolan?

Med sig hade Stefan Löfven kollegan Anna Ekström (S), utbildningsminister, för att tillsammans ta del av arbetet som gjorts på skolan sedan hösten 2019. Det var då Skolinspektionen lämnade tillbaka skolan till kommunen efter att under ett halvårs tid styrt upp de brister som skolan brottats med under flera år.

En sådan insats har aldrig tidigare gjorts.

– Hela händelsen tog väldigt hårt på oss. Men i den hårda smällen kraftsamlade den nya skolledning som klev in, där alla medarbetare slöt upp. Tillsammans jobbade de för att efterleva de regler som satts upp vilket gjorde att vi fick till en snabb förändring på skolan, säger Birgitta Zelezny Ulvered, tf grundskolechef i Botkyrka.

Och kunskapsmässigt har det gått bättre för Storvretskolan jämfört med innan statens ingripande.

Samma termin som Skolinspektionen gick in sköt andelen gymnasiebehöriga niondeklassare från 62 till 75 procent jämfört med året innan. Även meritpoängen fick sig en skjuts med nästan hela 15 poäng.

Men samma positiva förändring återfinns inte i årets resultat. Meritpoängen må förvisso ha ökat ytterligare, men knappt varannan niondeklassare var behörig till gymnasiet.

– Vi ser i meritvärdena att de i hög grad följer det som vi vet genom nationell och internationell forskning om föräldrarnas utbildningsgrad. Vi har en boendestruktur som gör att förutsättningarna för eleverna ser olika ut. Samtidigt ser vi att vissa skolor lyckas väldigt bra, långt bättre än vad man hade förväntat sig, säger Birgitta Zelezny Ulvered.

Skolsegregationen tydlig

Ändå har Botkyrkas grundskolor totalt sett tagit ett kliv framåt. Inte sedan 2010 har så stor andel av niondeklassarna klarat av att bli behöriga till gymnasiet. Det genomsnittliga meritvärdet är också det högsta på över tio år.

Det beror på att skolresultaten skiljer sig mycket åt mellan kommundelarna.

Bäst klarar dig niondeklassarna i Tullinge, där både Trädgårdsstadskolan och Rikstens skola har 100 procentig behörighet till gymnasiet, och Falkbergsskolan ligger på 88 procent.

Samtidigt sjunker samma siffra i områden i norra Botkyrka samt på sina håll i och runt Tumba.

För att bryta skolsegregationen har utbildningsministern flera förslag, många kopplade till att stärka likvärdigheten.

– För det första vill vi öka möjligheten att barn från olika bakgrund ska få gå i samma skola. För det andra vill vi förbjuda kötid till friskolorna, för just kötiden är väldigt segregerande. För det tredje vill vi att ersättningen till kommunala och fristående skolor anpassas efter det ansvar de har. Så att pengarna går till barnens undervisning, säger Anna Ekström (S).

Mobilförbud

Det finns även planer på att ta sig an stöket i klassrummet.

Regeringen kikar just nu på en nationell plan för ökad studiero, i form av mobilförbud i skolan och tydligare regler för när lärare kan ingripa för att hantera bråk och stök.

– Det finns många lärare som är rädda för att göra det för att man är rädd för att göra fel eller bli anmäld. Här vill vi att det blir tydligare, så att lärare känner att de har hela samhällets stöd när de ingriper för att stoppa bråk och stök, säger Anna Ekström.

Det ska även vara möjligt för staten att stänga skolor som det går dåligt för.

Frågestund

Dagen avslutades i skolans bibliotek, där fyra elever fick ställa frågor till ministrarna. Och frågorna handlade om straffrabatt, nästa statsminister och prao.

– Det kändes lite pirrigt om man ska vara helt ärlig, det var ändå statsministern! Bara chansen att prata med honom, det är en välsignelse bara i sig själv. Men vi var förberedda. Till exempel fick vi veta att vi kommer få prao, det kändes skönt, säger eleven Rihan Yousuf.

Men vad tar statsministern med sig från besöket?

– Jag visste att skolan hade problem. Men de har jobbat hårt för att rätta till det och bevisligen har man kommit långt. Så det är den positiva energin jag får med mig och att det går att göra något, säger Stefan Löfven (S).

– Vi fortsätter arbetet med arbetsro och trygghet på skolan, och vi kommer att fortsätta titta på hur vi kan utveckla det pedagogiska arbetet för att öka kunskapsresultaten, konstaterar rektor Johan Ahlkvist.

Han har nyligen, tillsammans med grundskolechefen Brigitta Zelezny Ulvered, dragit en presentation om skolans arbete för statsministern och utbildningsministern som varit på besök på Storvretskolan för att ta del av arbetet som gjorts sedan Skolinspektionen beslutade om så kallade statliga åtgärder för rättelse.

På vardaglig svenska betyder det att skolan inte nådde upp till lägsta nivå i skollagen. Men åtta månader senare kunde Skolinspektionen konstatera att samtliga brister var avhjälpta och skolan kunde lämnas tillbaka till Botkyrka kommun.

Men det är inte där, i det förflutna, som fokus ska ligga, menar han.

– Det finns en historik och uppmärksamhet kring skolan, men det påverkar inte mig i det arbete som vi kommer att göra framåt. Vi har bra personal, fina elever och tillsammans kommer vi jobba för att utveckla skolan som vilken annan skola som helst.

Men vad innebär det rent konkret?

– Fyra gånger per år kommer vi stämma av kunskapsutvecklingen hos våra elever, för att se vilka som riskerar att inte nå förväntade resultat. Då kan vi snabbt sätta in rätt insatser tidigt hos dem, säger Johan Ahlkvist.