Rekordmånga skjutningar, fler än 30 kriminella nätverk och nära 700 gängkriminella. När Mats Löfving kliver på jobbet som ny regionpolischef i Stockholm är det i ett läge när den organiserade brottsligheten har tagit ett allt hårdare grepp om huvudstaden.
Samtidigt har poliserna ute på stan blivit färre. De senaste fem åren har regionen tappat 200 poliser, uppger Mats Löfving.
– Det här är ett stort problem för oss. Hela Polissverige har rekryterat fler civila experter, det har även region Stockholm, men när vi talar om polisnärvaro och den här lokala välkända relationsskapande polisen då har vi blivit färre, säger han.
Här behövs förstärkning både i stadsdelar som tvingats stå tillbaka när polisen prioriterat utsatta områden och i de delar av stan som hårdast drabbas av gängens närvaro.
– De utsatta områdena är väldigt mycket nyckeln till säkerheten och tryggheten i hela Stockholm, säger Mats Löfving.
Klaner – ett mindre problem i Stockholm
Han blev rikskänd när han drog igång en polariserad debatt om kriminella klaner. Själv säger han att han lyfte de släktbaserade kriminella nätverken av omsorg om de som lever i brottsutsatta stadsdelar.
– Jag tycker att jag har en skyldighet att företräda dem och lägga upp det här problemet på bordet. Nu hoppas jag att vi kan diskutera det här helt öppet och tillsammans göra saker mot de här kriminella, säger Mats Löfving.
I Stockholm har underrättelseavdelningen uppgett till DN att de inte vet hur många kriminella klaner som finns i regionen. Här har man inte arbetat med klanbegreppet. Det har helt enkelt inte varit relevant, enligt polisregionen. Trots det ser Mats Löfving inget skäl till förändring.
– Jag uppfattar det som att det här arbetet är välstrukturerat även i Stockholm, säger han.
Anonyma vittnen "värt att pröva"
Han konstaterar att det i Stockholm är ett mycket större problem med lösa nätverk med unga killar som vuxit upp tillsammans och som systematiskt rekryterar pojkar, så unga som 8-åringar, till kriminaliteten.
Lojaliteten till gruppen och allmänhetens rädsla för gängen har lett till en tystnadskultur som måste brytas för att fler brott ska kunna klaras upp, menar Mats Löfving.
Debatten om möjligheten att få vittna anonymt väcktes på nytt efter mordet på 12-åriga Adriana i Botkyrka i somras. Flickans mamma har efterlyst en öppning för anonyma vittnen, för att fler ska våga träda fram. Mats Löfving tycker att lagstiftarna ska ta frågan på allvar.
– Det är värt att diskutera och värt att pröva. Man kan notera att andra länder uppfattar att det är ett bra sätt att komma framåt.
För att få folk att våga prata måste polisen också fortsätta fördjupa relationerna till de som bor i utsatta områden, enligt Mats Löfving, som dock tillägger att det aldrig kommer vara hela lösning.
Vill se utökad avlyssning
Polisen måste också få effektivare verktyg för att bryta krypterade meddelanden och krypterad telefoni, menar han och lyfter fram den internationella insatsen “Operation Robinson” som mycket betydelsefull.
Tack vare operationen där en krypterad mobiltjänst hackades och avlyssnades har misstänkta kriminellas kommunikation kunnat övervakas i realtid, något som lett till flera gripanden och åtal. Enligt Mats Löfving väntas fler åka dit tack vare avlyssningen.
– Underrättelsetjänsten har i dag en mycket mer central roll i vårt arbete. Det är ett väldigt viktigt sätt för oss att nu gå på dem som organiserar, rekryterar och utför det grova våldet, säger han.