Lidingö stad vill gynna pollinatörer som humlor och bin. Samtidigt har naturliga ängar skövlats långt före midsommar.– En ödslig känsla, säger Fanny Kempe i samrådsgruppen Naturnätverket.
Häromveckan anlade föreningen Rotary blomsterrabatter för bin och andra insekter utanför stadshuset. Längs Södra Kungsvägen planterar staden växter som mat och skydd till insekter. Allt för den biologiska mångfaldens skull.
Samtidigt har stora grönytor – där pollinatörernas mat växer naturligt och naturens kretslopp sker av sig självt – rakats rena och försommarens blommor har mejats ner.
– Det blir grön asfalt, säger Isak Isaksson, ordförande för Naturskyddsföreningen på Lidingö.
Både föreningen och privatpersoner har reagerat på att många grönytor som staden sköter klipps ofta och för tidigt på året när det blommar som finast. Något som går stick i stäv med stadens egen intention att pollinatörer som humlor och bin ska gynnas.
– I år startade klippningen redan före slutet av maj. Från mitten av juni till midsommar blommar det som vackrast på ön. Nu går det inte längre att plocka sju sorters blommor på midsommar, säger Isak Isaksson.
Fanny Kempe sörjer gullvivor och förgätmigej som brukar växa på ängarna runt Lidingö kyrka.
– För mig är det en djup upplevelse av sorg och förlust. Jag känner mig berövad. För många av oss har naturen en livsviktig betydelse. Här återhämtar vi oss och hittar tillbaka till oss själva.
Hon har noterat att gräset klipps allt mer ihärdigt på många ställen.
– De senaste två, tre åren har det förvärrats. Man klipper urskiljningslöst med stora maskiner. Det skrämmer mig att man inte bryr sig om det levande. Det är en ödslig känsla, säger Fanny Kempe.
Hon och Isak Isaksson ingår båda i samrådsgruppen Naturnätverket som påtalat problemet för kommunen. Lidingö stad bekräftar att man känner till situationen och att klagomål har kommit in.
Inte klippas
På Lidingö ägs nästan all mark av staden. Drygt 145 hektar är grönytor som ängsmarker och gräsmattor som ska skötas på olika sätt. Skötseln utförs av en entreprenör enligt en skötselplan med kartor som visar var och när det ska klippas – och inte klippas.
När Mitt i ringer upp säger Åsa Karlsson, ansvarig för stadens parkförvaltning, att hon känner till en yta som klippts på fel sätt, en tusen kvadratmeter stor äng vid Vasavägen som bara får slås en gång per år.
– Jag har poängterat att det inte får hända igen.
Vad beror felet det på?
– Man hade inte koll på kartan i och med att olika skötselytor låg intill varann.
Att även ängar kring kyrkan klippts för tidigt är nytt för henne.
– Det ska helst inte ske. Ängsytor behöver en stabil skötsel med slåtter efter blomning samt att det klippta gräset tas bort.
Vad tänker du om att entreprenören gång på gång avviker från skötselplanen?
– Jag kommer att be stadens ekolog att göra en inventering av indikatorväxter. Visar det sig att fel utfört arbete orsakat skador kommer vi att se över ett vitesförläggande. Men först och främst kommer vi att arbeta framåt och gemensamt med entreprenören säkerställa att det inte sker igen.