Sedan 20 år tillbaka genomför Lärarförbundet rankningen "Årets skolkommun" en gång per år. Där rankas landets 290 kommuner i tio olika kategorier. Rankningen bygger bland annat på lärartäthet, antal godkända elever, meritvärde för årskurs nio och lärarlöner. Sedan läggs allt samman till ett totalindex.
För Ekerös del spretar siffrorna (se faktaruta) och sammanlagt placerar sig kommunen på plats 143, ett lyft från fjolårets 171:e plats. Men kommunen lägger inte så stort fokus på resultatet.
– Det är en partsinlaga gjord av ett fackförbund, men det kan vara intressant att titta på vissa parametrar, säger Sivert Åkerljung (KD), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Exempelvis tycker han att kategorin andelen barn i förskola mer är en ideologisk fråga och att det inte säger något om kvaliteten på verksamheten om det är hög eller låg andel barn som går i förskola.
– Jag som kristdemokrat tycker till exempel att det är positivt att föräldrarna delar på föräldraledigheten och kan vara hemma när barnen är små, säger han.
Finns viktigare rankning
Däremot tycker han att kategorin hur kommunen är som huvudman är intressant.
– Där har det gjorts en enkät bland personalen och det kan vara intressant att veta hur de upplever det, säger han.
Varje år kommer flera olika skolrankningar med olika infallsvinklar och avsändare. Men en av dem är mest intressant, menar Sivert Åkerljung.
– Den viktigaste är Sveriges kommuner och regioner som bygger på Kolada-statistik, den är opartisk och inte en partsinlaga som exempelvis en rankning från ett fackförbund, säger han.
Kolada är en öppen och kostnadsfri databas för Sveriges kommuner och regioner.
Samtidigt är årets rankning den sista Lärarförbundet gör. De har själva bestämt sig för att inte göra en ny nästa år.
– Vi har nått en gräns. Ekonomin för skolorna ser allt sämre ut och likvärdigheten fortsätter att minska. Staten måste kliva in och ta över ansvaret, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand i ett pressmeddelande.