– Stockholms stad tillämpar inte skollagens bestämmelser på det sätt som vi i alla tider har kommit överens om att vi ska tolka dem, säger Frida Ericmats Rutgersson, chef för utbildningskontorets enhet för myndighetsutövning i Sollentuna.
Skolpengen för barn som pluggar i en annan kommun splittrar hela Storstockholm. Grannkonflikten har blossat upp sedan Stockholms stad, som har den högsta skolpengen i länet, har slutat att betala ut sin skolpeng när en elev som bor i Stockholm börjar i en skola i en annan kommun. I stället betalar staden sedan i höstas bara vad grannkommunen själv har i skolpeng.
Den kommande hösten ska grannkommunerna också börja betala vad en skolplats faktiskt kostar i Stockholm och inte, som nu, skicka över sin egen lägre skolpeng.
"Hemkommunens peng ska gälla,"
För kranskommunerna innebär det här en ekonomisk smäll med lägre intäkter och ökade kostnader.
Men stadens agerande har fått flera kommuner att slå bakut. Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Nacka, Tyresö och Haninge förbereder sig nu för att stämma Stockholm i tingsrätten.
– Det står ganska ordagrant i skollagen att det är hemkommunens peng som ska gälla, och det är så som alla kommuner i Stockholms län har agerat sedan länge. Vi talar om 20 år, säger Frida Ericmats Rutgersson.
"Inte ett korrekt agerande"
Enligt skollagen kan man visserligen komma överens om något annat, förklarar hon, men det har ju inte skett nu.
– Nej, Stockholm har bara meddelat att nu ska en ny praxis gälla. Det är inte ett korrekt agerande. Bara för att Stockholm är väldigt stora betyder det inte att vi som mindre kommuner ska acceptera det, säger hon.
Enligt Isabel Smedberg-Palmqvist (L), skolborgaRråd i Stockholm, är det dock dags att skrota den modell som i många år har missgynnat Stockholm ekonomiskt. Om ett skolsystem i grannkommunen är billigare, enligt den skolpeng som kommunen har, är det märkligt att Stockholms skattebetalare ska betala ett överpris, menar hon.
– Det handlar om miljontals kronor. Som skolborgarråd och ansvarig för stockholmarnas skattepengar så tycker jag att det är helt orimligt, säger Isabel Smedberg-Palmqvist.
"Ren och skär juridik"
Stockholms stad räknar med att tjäna runt 15 miljoner kronor på förändringen på sikt, förutsatt att elevströmmarna inte förändras.
Men det återstår att se vad tingsrätten säger. Isabel Smedberg-Palmqvist förklarar att hon välkomnar en rättslig prövning för att få vägledning i hur Stockholm ska göra framöver.
– Det är ingen schism utan det är ren och skär juridik. Vi behöver få reda på hur vi ska agera. Jag känner tillit till att vi från Stockholms stad gör rätt, säger hon.
3 300 elever berörs
Totalt går runt 1 200 Stockholmselever i andra kommuners skolor och cirka 2 100 elever från andra kommuner går i Stockholms kommunala skolor.
Speciellt för Sollentuna, till skillnad från de andra kranskommunerna, är att antalet Stockholmselever som går i skolan i Sollentuna är ungefär lika stort som antalet Sollentunaelever som går i skolan i Stockholm.
– Det är framför allt många elever från Spånga-Tensta som tycker att vi har attraktiva skolor och söker sig till oss. Det gör att Stockholms nya inriktning innebär en kostnad åt båda hållen för oss, säger Frida Ericmats Rutgersson.
Stockholm har fått info
Ärendet har varit uppe i kommunstyrelsen, som har tagit beslut om stämning av Stockholms stad.
– Vi har inte presenterat något för tingsrätten ännu, men vi har informerat Stockholms stad om vad som är på gång, säger Frida Ericmats Rutgersson.