"Jag kom till Sverige första gången 1994. Sverige skulle möta Brasilien i fotbolls-VM och brasilianska Elle ville att jag skulle representera Brasiliens landslag i tidningen. Elle tog bilder med mig och svenska landslaget. Det var fantastiskt roligt!
Redan då blev jag kär i Sverige – i naturen och i dofterna. Sju år senare flyttade jag hit. Då hade jag träffat Anders på en konsert i Rio och blivit förälskad. Att lämna mitt hemland hade inte funnits i mitt huvud innan. Jag gjorde det för kärlekens skull och för att jag visste att jag skulle kunna fortsätta att göra musik här.
I Brasilien var jag med i ett känt band och hade gett ut flera skivor. I Sverige fick jag börja om. Men jag hade med mig min musik – samba, afro och bossanova som jag och mitt band blandar med nordiska toner. Min musik är superblandad, jag vill inte fastna i en stil.
Här i Sverige har jag gett ut två skivor tidigare, Samba Makossa och Planetas. På dem sjöng jag på portugisiska. En av låtarna var "Vem pra Bahia" med Timbuktu. Den blev en stor hit!
Tolkar svenska favoriter
På min nya skiva sjunger jag på svenska. Jag och mitt band har valt bland mina favoritlåtar av svenska låtskrivare. Det är mitt sätt att hylla det här vackra landet som har tagit emot mig med öppna armar. Jag har gjort tolkningar med mycket sväng men det finns vemod i dem också. Mitt brasilianska arv möter det svenska på skivan, och det känns fint.
När jag kämpade på SFI trodde jag aldrig att jag skulle lära mig språket riktigt bra. Jag minns när det lossnade. Jag åt frukost och läste DN – och förstod! Jag blev så glad att jag ville fyra av ett fyrverkeri.
Min känsla för musik har nog hjälpt mig att lära mig svenska. Varje språk har ju sin melodi och jag har öra för det. Musiken har hjälpt mig så mycket i livet. Den är luften jag andas och jag skulle inte överleva utan den."