Kämpar. Sten Wallin och Sonia de Vreeze på Pygméteatern är tacksamma för det stöd de har fått under coronapandemin, bland annat från Stockholms stad. Foto: Pekka Pääkkö

Småteatrarna kämpar under pandemin.

Streamade föreställningar, stödkampanjer och digitala repetitioner. Teatrarna i Vasastan har haft det tufft under pandemin. I veckan öppnade regeringen för att tillåta fler besökare, men många har små lokaler och för dem skulle det inte göra någon större skillnad.

  • Publicerad 09:00, 3 okt 2020

Utan folks kärlek hade vi troligen inte funnits kvar.

Nu i veckan kom regeringen med beskedet att restauranger inte längre ska omfattas av 50-personersgränsen vid allmänna sammankomster. Tidigare flaggade man för att kultur- och idrottsevenemang kunde börja ta in uppemot 500 personer i sittande publik. Men det skjuts nu upp på grund av den senaste tidens farhågor om ökad smitta i samhället. Om smittläget tillåter ett undantag även för kulturverksamhet, till exempel teatrar, skulle ett sådant kunna börja gälla från den 15 oktober.

Pygméteatern på Vegagatan har vanligtvis barnverksamhet på dagarna då de bland annat spelar teater för förskolebarn och andra evenemang, som musikklubbar, på kvällarna.

– Det är många klubbar här som inte kör nu. Jag tror att det skulle göra stora skillnad för dem om vi får släppa in fler. Barnverksamheten är mer beroende av vad förskolor och fritis kommer att ha för riktlinjer, säger Sten Wallin, en av grundarna till Pygméteatern.

Svåra ekonomiska förluster

Teatern har det tufft under pandemin med svåra ekonomiska förluster.

– Om vi förut brukade ha 90 barn i lokalen kan det nu vara mellan fem och trettio, säger Sonia de Vreeze på Pygméteatern.

Personal har gått ner i tid och varit korttidspermitterade, vilket har hjälpt teatern ekonomiskt. Dessutom har de fått bidrag från kulturrådet, regionen och kommunen.

– Tack vare det så finns vi kvar. Hyresvärden har också varit schyst och vi fick hyresreducering under den värsta tiden, säger Sten Wallin.

Den öppna scenen Teaterverket på Västmannagatan och Sveavägen har också påverkats av pandemin. Verksamheten har dock inte varit hotad. Moa Åström, en av grundarna, beskriver att det nu "börjar bubbla" i lokalerna igen. Om än med restriktioner.

– Under våren upphörde i princip all vår verksamhet men vi hade några grupper som repade via zoom och liknande. Vi har nästan ingen aktivitet på sommaren i vanliga fall och nu efter semestrarna verkar det ha tagit fart, säger Moa Åström på Teaterverket.

Erik Johansson, chef för Olympiateatern på Västmannagatan, beskriver läget som "helt dött". Teatern producerar inga egna föreställningar utan hyr ut till andra grupper.

– Vi fick lite stöd från kulturrådet i början som täckte upp en del. Sen dess har vi gått back rejält. Förhoppningen är att vi ska få ta del av mer stöd för att hålla oss flytande så länge, säger han.

Räddningskampanj

Det som räddade Stockholms Improvisationsteater på Sigtunagatan var en kampanj där den som har velat på olika sätt har kunnat stötta teatern.

– Vi har dragit in ungefär 400 000 på den. Utan folks kärlek hade vi troligen inte funnits kvar, säger Per Gottfredsson, och fortsätter:

– Vi får våra största inkomster från företagsjobb men nu har vi noll sådana jobb. I höst planerar vi att ta igen de föreställningar vi skulle ha gett i våras, men det blir på ett annat sätt med restriktioner. Det påverkar på många plan, bland annat hur man kan bete sig på scenen. När vi inte får ta i varandra får vi hitta nya sätt att agera.