SL-kortet höjs igen – så mycket borde det kosta
Den genomsnittlige SL-resenären behöver cirka 4,5 arbetstimmar för att ha råd med 30-dagarskortet. Det är en timme längre än vad som krävdes 1971 – då det första periodkortet kom.
- Nyheter
- Publicerad 04:48, 3 jan 2019
Nu är det dags igen. SL höjer sina biljettpriser för tredje året i rad, och 30-dagarskortet kostar nu 890 kronor.
Genom åren har det hunnits med många höjningar och inte sällan ställer sig Stockholms kollektivresenärer sig frågan: Är priset egentligen rimligt?
För att ta reda på det krävs en jämförelsepunkt, vilket mest logiskt blir kortets ursprungspris.
50-kortet gör entré
Så här såg 50-kortet ut, SL:s första 30-dagarskort. Bilder är ifrån 1972. Foto: Spårvägsmuseet.
1971 införde SL den första periodbiljetten som sträckte sig över 30 dagar. Det kallades i folkmun 50-kortet efter priset på just 50 kronor.
En snabb titt på kronans penningvärde genom åren visar att 50 kronor år 1971 motsvarar ungefär 370 kronor i dag.
”Men hallå! SL-kortet är mer än dubbelt så dyrt än det borde!”, kanske du tänker. Och visst, det ser ju sannerligen så ut. Samtidigt ska det nämnas att antalet linjer, stationer, hållplatser och avgångar med all säkerhet har ökat på 48 år.
Vi har dessutom använt oss av en annan metod för att jämföra priserna nu och då. Nämligen att genom genomsnittslönerna räkna ut hur många timmar av arbete som krävdes för att ha råd med 30-dagarskortet 1971 respektive i dag.
Om detta är mer rätt än att jämföra penningvärdet får stå osagt. Men detta är i alla fall vad vi kom fram till:
SL-kortet
En resenär visar sitt periodkort i T-banan. Bilden är från 1977. Foto: Spårvägsmuseet.
Pris 1971: 50 kronor.
Arbetstid: 3,5 timmar.
Pris 2019: 890 kronor.
Arbetstid: 4.5 timmar.
För att räkna ut vad kortet ”borde” kosta i dag, räknar vi med att samma 3,5 timmar som krävdes 1971 även gäller i dag.
Priset för kortet skulle då hamna på 700 kronor.
Fakta
Vi har även gjort samma uträkningar för andra standardvaror. Har det historiska priset på till exempel mjölk eller en tv motsvarat antalet arbetstimmar som krävs?
Låt oss se:
Mjölk
Så såg mjölkutbudet ut på 70-talet då priset låg på cirka 1 krona/litern. Bilden är ifrån 1976. Foto: Arla.
Literpris 1971: 1 kronor.
Arbetstid: 4 minuter.
Literpris 2019: 9 kronor och 72 öre (i snitt).
Arbetstid: 3 minuter.
Omräknat på 4 minuter skulle priset i dag vara 14 kronor. Priset är alltså cirka 4 kronor billigare än vad det borde.
TV
En färg-tv med tillverkningsår 1973 från företaget Saba. Foto: Tekniska museet.
Pris 1971: 3 569 kronor (färg-tv).
Arbetstid: 6 veckor 1 dag och 2 timmar (Cirka 1,5 månadslön).
Pris 2019: 5 500 kronor (i mellanklassen).
Arbetstid: 3 dagar och 3,5 timmar.
Omräknat på den långa arbetstiden som krävdes 1971 skulle en standard-tv i dag kosta cirka 50 000 kronor.
Bensin
Bensinmacken Esso i hörnet av Birger Jarls- och Kungstensgatan 1970. Foto: Stockholmskällan.
Literpris 1971: 94 öre.
Arbetstid: 4 minuter.
Literpris 2019: 16 kronor och 16 öre.
Arbetstid: 5 minuter.
Med 4 minuters arbetstid skulle priset i dag vara 13 kronor litern. Priset är alltså 3 kronor för dyrt i dag.
En påse chips (275 gram)
Urval av chipspåsar från reklamfotografering. Från omkring 1970. Foto: Estrella.
Pris 1971: 6 kronor och 88 öre.
Arbetstid: 29 minuter.
Pris 2019: 21 kronor och 50 öre.
Arbetstid: 6,5 minut.
Omräknat på 1971 års arbetstid skulle en chipspåse i dag ha kostat 96 kronor. Ett hutlöst pris för snacks!