I Sydeuropa fortsätter sommarens värmeböljor och jordbruket har drabbats hårt.
Här har vädret varit mindre extremt.
Men det är inte så länge sedan dåvarande landsbygdminister Sven-Erik Bucht kom på besök till Stora Lundby. Det var torråret 2018 och eftersom vallen växte så dåligt blev det ont om foder till djuren.
I år ser det bättre ut och jämfört med de europeiska bönder som drabbats av klimatförändringarnas torka och bränder är de i Roslagen skonade.
– Det är värsta torkan på flera hundra år nere på kontinenten, säger Björn Andersson. Det är torrt här också, men i östra Sverige är vi vana vid försommartorka.
På Stora Lundby, gården är inne på sjunde generationen bönder, står mjölkproduktionen för de största inkomsterna.
Men korna behöver mat. Fodret består huvudsakligen av spannmål och vall som odlas på gården.
Spannmålet ger god skörd i år. Vallen, gräs och klöver, blir sämre.
– Det kommer att bli brist på vallfoder för mig. Man får försöka köpa in från grannar eller minska utfodringen och öka något annat, säger Björn Andersson
Det går att hantera.
Kommande år får vi räkna med att klimatförändringarna kommer att påverka även oss.
– Det blir skyfall eller torka, man är lite orolig. Vi har ju barnbarn nu och vet inte hur det kommer att bli för dem. Det är svårt och jag vet inte vad man ska hitta på. Man får göra det lilla man kan.
För att jordbruket ska klara sig vill Per Pettersson, ordförande LRF Mälardalen, där Vallentuna och Roslagen ingår, skapa fördämningar för att behålla vattnet nära djur och åkrar och inte belasta grundvattnet.
– Om det går skulle man kunna göra uttag ur Vallentunasjön. Man skulle kunna sänka den 30 centimeter på sommaren, för att ha till bevattning, och fylla tillbaka på vintern. Men det påverkar naturligtvis fisk och deras förmåga att simma upp- och nedströms, säger han.
Rent ekonomiskt ser det ut att gå bra för Stora Lundby i år, trots höga priser på el och diesel.
– Insatsvarorna har skenat, samtidigt får vi bättre betalt för kött och mjölk. Världsmarknadspriserna har stigit som sjutton. Så det går runt ungefär som förut, men man vet inte vad som händer i framtiden. Elpriset i vinter är en orosfaktor som är jättestor. De säger ju till och med att de kan släcka ner elnätet.
Om det händer får han sätta in reservkraftverket, som går på diesel.
– Det drar ett par hundra liter om dagen. Men det är svårt, utrustningen är känslig för spänningsskillnader. Därför använde vi hellre det gamla systemet under Alfrida. Det är svårt att veta hur man ska göra.