Debatt. Caroline von Seth (CUF) och Emil Eneblad (US) debatterar. Foto: Anna Wilson

Skolan bjuder in politiken – ansågs vara kontroversiellt

Högstadieskolan Källängen får årligen besök från politiken – något som till en början varit kontroversiellt. Men intresset är stort när en tuff debatt avlöser en annan i skolmatsalen.

  • Publicerad 15:22, 1 okt 2021

Det här var inte populärt när jag införde det, framför allt på grund av SD

Stämningen är livlig i Källängens skola på onsdagen. Eleverna har själva formulerat frågor som representanter för riksdagspartiernas ungdomsförbund nu ska besvara – genom att mötas i debatt.

Hur ska man hantera klimatkrisen? Vad sägs om att avskaffa betygen, eller legalisera cannabis? Ska Sverige lämna EU?

– När ni åker till Italien är det najs att ni kan ha fri surf. Ett utrikessamarbete är jättebra för Sverige, säger en representant för Centerpartiets ungdomsförbund.

– Vi vill se att svenskt snus kan säljas i hela EU, säger Kristdemokratiska ungdomsförbundets ombud.

Han får ett mäktigt stöd av publiken.

Ett större gäng killar brölar var och varannan gång den utsända från Ungsvenskarna – Sverigedemokraternas ungdomsförbund – öppnar munnen. Vänsterpartiet väljer han konsekvent att kalla för “kommunisterna”.

– De som säger kontroversiella saker och kritiserar vänstern blir populära, säger högstadieeleven Katy Tippel, som modererar samtalet, senare.

– Många har föräldrar som är Moderater och så tycker man att det är roligt att provocera.

Nekades inträde

När Sverigedemokraterna tog plats i riksdagen var det många som ville hålla partipolitiken utanför landets skolor. Skolval slopades och partiernas representanter nekades ofta inträde.

Källängens skola. Katy Tipple är elev på Källängens skola och Cecilia Klang är samhällslärare. Foto: Anna Wilson

Skolor som vill släppa in politiker måste nämligen göra ett “objektivt urval”, de får inte aktivt utesluta eller välja ut något parti.

Men Cecilia Klang, lärare på Källängens skola, höll fast vid värdet i att exponera ungdomarna för politiken. I dag har skolan ett “skolval” – med föregående debatt mellan ungdomsförbunden – en gång om året.

Ett konstruktivt samtal

– Det var inte populärt när jag införde det, framför allt på grund av SD.

– Men jag tycker att det är viktigt att eleverna får möta argumenten här och diskutera tillsammans med utbildade lärare. Annars stöter de ju på dessa åsikter på nätet.

Flera av ungdomsförbundens representanter är eniga om att det har blivit allt svårare att få tillträde till skolorna.

– Det är sällan vi får komma in i skolan numera, vilket är trist för det är viktigt. När vi kommer till skolan med collegetröjor på och pratar om sånt som unga bryr sig om blir politiken tillgänglig, säger Louise Hammargren från Kristdemokratiska ungdomsförbundet.

– De kan komma fram i grupp och då blir det enklare att diskutera. Gemene ungdom kollar inte in kammardebatter, men när vi debatterar lajv i skolmiljön är det en annan grej.

Alexis Aguirre, på plats från Ung Vänster, håller med.

– Det är viktigt att vi får möta unga och höra vad de tycker är viktigt. Det har blivit allt svårare att få besöka skolor, särskilt i Stockholm, säger hon.

Högstadieeleven Olivia Nyblom Wahlin menar också att politiken har en plats i skolan.

– Annars påverkas folk av vad deras föräldrar tycker, i stället för att fatta självständiga beslut.

Ett objektivt urval

Skolor får själva avgöra om de vill bjuda in politiska partier i undervisningen eller inte.

Sedan 2018 får en skola begränsa antalet partier som bjuds in, men de måste göra ett så kallat objektivt urval.

Ett objektivt urval innebär att bjuda in alla partier som är representerade i riksdagen, i kommunfullmäktige (inklusive landstings- eller regionfullmäktige) eller i Europaparlamentet.

Skolan får bjuda in politiska partier även utifrån ett annat urval, om det är objektivt. Till exempel partier som har rätt till partistöd. Det kan också någon gång styras av ämnet.

Källa: Skolverket

Visa merVisa mindre