Det var förra året som kommunen ändrade villkoren för det så kallade tilläggsbeloppet, som ges utöver skolpengen för elever med extraordinära behov.

Enligt rektor Mikael Turulin får Aktivia därmed en minskning med 1,7 miljoner kronor om året.

– Det har varit ett genomgående tema att budgetar dras ner och att vi fått anpassa oss. Men nu kan vi inte anpassa oss mer. Vi har tagit in fler elever för att få budgeten att gå ihop. Det blir ett lägre belopp per elev och mycket hårdare bedömningar, säger han.

Nu tar skolan av sparade medel för att kunna fortsätta verksamheten.

– Det kan man inte göra i all evighet. Men vi kommer att göra allt för att inte hamna där.

"Så som det ser ut idag kommer inte verksamheten kunna fortsätta över tid trots att Aktiviaskolan har gjort flera åtgärder för att anpassa verksamheten utifrån de nya förutsättningarna."

Så skrev Aktivia i ett brev som skickades till barn- och utbildningsnämnden i december.

Det kom upp på nämndens bord den 14 december, men politikerna bestämde sig för att bordlägga.

– Vi hade önskat att majoriteten insett allvaret och varit villiga att arbeta fram en lösning, säger Sandra Rudeberg, (S). Det ville de inte. I andra hand ville vi ha en handlingsplan för att placera barnen i de kommunala skolorna utifrån deras behov. Det fick vi också avslag på.

Aktivia i Vallentuna är inte de enda resursskolor i landet som fått minskade tilläggsbelopp. Flera av dem har begärt prövning i förvaltningsrätten.

Nämndens ordförande Johan Skog, M, vill inte uttala sig om Aktivias finansiering innan rättsläget klarnat.

Nästa möte i nämnden blir den 22 februari. Dagordningen är inte spikad.

– Men vi kommer nog att diskutera frågan.

Vad händer med de barn som går på Aktivia om skolan måste lägga ner?

– Jag vill inte spekulera om det. Men kommunen måste alltid erbjuda barnen utbildning, säger Johan Skog.