Skräpplockardagarna är igång och pågår till den sista maj, men för Joel Knutsson är varje dag en skräpplockardag.

Det har gått drygt två månader sedan vi hörde från honom – kanske mer känd som skogsstädaren i Tullinge – sist. Då hade han precis startat sitt företag Rent i skogen.

Sedan dess har han hunnit komma igång ordentligt.

https://www.mitti.se/nyheter/skogsstadaren-joel-det-ar-fullt-av-uppbrutna-kassaskap/repvbu!D859JUeQx9Y8xBYqY62aSA/

– Den största milstolpen sedan sist är att vi ska få ta emot feriepraktikanter i sommar. 48 ungdomar över tre perioder, och fyra handledare, säger Joel när vi ses på hans uppfart till villan i Tullinge.

Gamla flygplansdelar

Här har han en tillfällig uppsamlings- och sorteringsplats, och dagen till ära har han lagt fram ett par fynd från de senaste månaderna: gamla flygplansdelar. Och mer finns ute i Botkyrkas skogar, lovar han.

Vi sätter oss i den stora flakbilen som också står parkerad på tomten. Det brummar till ordentligt när Joel vrider till tändningen.

– Man känner sig nästan lite obekväm när man kör runt i den här och plockar skräp. Man ser hur folk tittar, men när jag förklarar vad det är jag gör så brukar det inte vara några problem, säger han.

Första stoppet: Rikstens friluftsstad

Här har Joel en stående container som han kastar metall i, stort som smått. Den är nästan fullknökad när han öppnar den för att visa vad han har samlat på sig på bara 2–3 veckor. När den är full kommer ett företag och hämtar containern och placerar dit en ny.

Men på sina turer samlar han inte bara på sig metall. Han har också oerhörda mängder plast, som han samlat i säckar vid flygfältet i Riksten. De slänger han upp på flaket innan turen går vidare.

Men först vill Joel visa en grej som han håller på att gräva ut inne i skogen.

Från skogsstigen är det svårt att de vad det är, genom buskage och vildväxt grönska. Men när vi närmar oss sticker den tillknycklade metallen fram. Ännu oklart vad det är.

– Jag tror att det är ett gammalt flygplan från gamla F18, säger Joel.

Du har ju städat en del nu. Har du stött på några svårigheter under den här tiden?

– Jag tycker det har varit ganska problematiskt att få hjälp från kommunen. Jag la ned två månaders tid utan någon vidare respons. Jag kan tycka att de borde höra av sig och stötta det här, det är ju samhällsnytta jag sysslar med och det skulle spara dem stora pengar. Det skulle vara bättre om jag hade en tydlig uppsamlingsplats för allt jag samlar på mig som kommunen sedan tar hand om, istället för att jag ska behöva köra allt till en återvinningscentral och betala för det själv.

Andra stoppet: Hydet

Vi åker till andra sidan Botkyrka. Ut mot Vårsta, men svänger av mot Hydet. Här har Joel något riktigt spännande att visa.

Den gamla sönderfallna bussen är svår att missa för den som bemödat sig att ta en tur in i skogen.

Den som är beläst i Botkyrkahistoria eller kriminalhistorier från 50-talet vet säkert vad det är för buss. För den som inte har koll:

– Det här är Lill-Tarzans gamla bostad! Och i frontfacket hittade jag till och med gamla papper, bland annat en almanacka och annat som beskrev just den livsstil som Lill-Tarzan levde, säger Joel när vi närmar oss den sönderrostade bussen.

Tumba-Tarzan, Rolf Johansson, härjade i Södertörns skogar på 50-talet tillsammans med sin lillebror Lill-Tarzan, Olle, och länsade stugor. Storebrorsans flykt undan lagens lång arm gjorde honom rikskänd och omskriven på kvällstidningarnas förstasidor.

Vad ska du göra med dokumenten då?

– De vill man ju kunna visa upp för framtiden. Så finns det någon som har kunskap om Tarzan-bröderna så får de gärna höra av sig – hela historien är ju superintressant! Men just nu ligger papparena i säkert förvar hos mig, men de donerar jag gärna till museum eller så, säger Joel.