Det är vanligt att skolklasser slås ihop inför mellanstadiet. Ett antal elever brukar byta till friskolor i fyran, vilket gör att färre blir kvar i de kommunala.

Inför höstterminen på Gubbängsskolan hände dock det oväntade att inga elever slutade. Ändå valde skolan att gå vidare med en sammanslagning. Det resulterade i två ovanligt stora klasser i fyran: 34 respektive 32 elever.

Föräldrar oroliga

Det har skapat oro hos föräldrar. Mitt i träffar John och Jenny med varsitt barn i fyran. De är nöjda med skola och personal men kritiska till klasstorleken.

– Min dotter har berättat att när man räcker upp handen får man ingen hjälp för fröken hinner inte, säger John.

– Klasserna är för stora. Eleverna är tio år. De behöver mycket hjälp och vill fråga mycket, säger Jenny som själv är lärare på en annan skola.

– Jag vet hur svårt det är att hinna hjälpa, skapa relationer och göra särskilda anpassningar till de barn som behöver, säger hon.

Lärare sa upp sig

Situationen på Gubbängsskolan ställdes på sin spets mitt i terminen, när två lärare – mentorer i varsin fyra – sa upp sig.

Inför elever ska åtminstone en av dem ha angett gruppstorleken som skäl. Det bekräftas av lärarfacket på Gubbängsskolan, som talat med båda lärarna.

”Ja, det har varit en bidragande orsak. Skolan tappar tyvärr kompetent och erfaren personal.”, skriver Hanna Garberg och Anna Stridfält från Lärarnas Riksförbund, i ett mejl till Mitt i.

Facket delar föräldrarnas oro vad gäller möjligheten till studiero och stöd.

”Det är självklart alldeles för stora klasser. Det finns inte en chans att se eller hjälpa enskilda elever på det sätt som vi lärare eller skollagen önskar”, skriver de.

Rektor: Klasslistan är missvisande

Skolans rektor Anna Gustafsson Avci menar dock att klasslistan är missvisande, då ingen undervisning sker i så stora grupper.

– När vi insåg att vi hade fler elever än väntat förstod vi att vi hade en utmaning. Vi övervägde om vi skulle göra tre klasser men beslutade att göra en annan typ av organisation, säger hon.

Det handlar bland annat om en extra lärartjänst på 60 procent till de två klasserna, en nystartad mindre undervisningsgrupp, extra klassrum, mer undervisning i halvklass och två resurspedagoger som gör att läraren inte är ensam i klassrummet.

Hur ser du på att båda mentorerna sagt upp sig delvis med hänvisning till storleken på klasserna?

– Jag tycker det är olyckligt att ange skäl om det inte gagnar tryggheten för eleverna.

Lärarfacket menar att det är svårt att leva upp till kraven i skollagen med så många elever.

– Det får stå för facket. Jag känner mig trygg med vår organisation.

Enkät om studiero

Snarare än problem med klasstorlek, anser Anna Gustafsson Avci att det är kommunikationen som kan utvecklas – både med föräldrar och lärare.

– Vi behöver göra föräldrarna trygga med hur undervisningen är organiserad. Jag tror också det kan gälla lärarna. Vi behöver förstå organisationen tillsammans, säger hon.

Hon utlovar också en enkät om trygghet och studiero i fyran under våren. Skolledningen hade dessutom ett möte med fyrornas föräldrar efter nyheten att lärarna skulle sluta.

Inte nöjda

Föräldrarna Jenny och John tycker inte att mötet gav några lugnande svar. De betonar att de annars är nöjda med skolan och personalen, men inför våren känner de oro.

– Jag är orolig att eleverna inte ska ha lugn och ro på lektionerna och kunna lära sig tillräckligt. Hur ska de nya lärarna orka med de stora klasserna?” säger Jenny.

– Att så många barn ville gå kvar är väl ett kvitto på det bra arbete skolan gjort. Därför är det synd att börja tumma på kvaliteten nu, menar John.