Studentdags. Saga, Jolin och Petrus förbereder sig för studenten och framtiden framför dem. Foto: Naimi Lundegård

Sjung om studentens märkliga dagar

En gymnasietid med pandemi och omställning, nu ett krig - mitt i detta ska studenter från Järfälla gymnasium springa ut. Men att de efter årets utspring står inför en oviss framtid oroar dem inte så mycket.

  • Publicerad 16:29, 9 jun 2022

Citat 1: Det mesta har flutit ihop.

Citat 2: Du känner dig som en superhjälte, att du klarat den här tiden.

Det är drygt två och en halv vecka kvar till att Saga Berggren, Jolin Sjöstrand och Petrus Bornestaf Jonsson tar studenten från Järfälla gymnasium när Mitt i träffar dem.

Studenttiden är på intåg, på händerna syns bortgnuggade stämplar från gårdagens inträde till studentskivan. Studentplanering ska samsas med inlämningar, prov och frågan om vad som händer härnäst.

– Just nu är det riktigt stressigt så jag ser fram emot att det snart är över. Men det känns också läskigt att man inte vet vad som kommer härnäst, säger Saga som läser Sam-beteendeprogrammet.

"Tappa tid och rum"

Att årets studenter har haft en ovanlig gymnasietid är det ingen fråga om. Mars första året och en dag blev de hemskickade från skolan. Sedan tog det månader innan de fick komma tillbaka. Första skolavslutning blev via teams.

– Det har varit en så konstig känsla att inte veta när vi ska få komma tillbaka till skolan igen. Att bara sitta hemma, inte träffa kompisar, det känns som att det mesta har flutit ihop, säger Saga.

Petrus läser teknikprogrammet och håller med.

– Det har varit en annorlunda tid, mestadel har man ju suttit hemma. För mig har det gått okej men klart att koncentrationen påverkas.

För Jolin, som läser estetprogrammet, gav avsaknaden av klasskompisar eller lärare en instängande känsla.

– Du tappade tid och rum, du kände dig instängd. Är du i skolan händer det alltid något nytt, så blev det inte hemma. Du gick upp, pluggade framför datorn och gick och la dig igen, personligen mådde jag inte så bra under den tiden.

Blandade känslor. "Under all stress finns det nervositet men även glädje" så förklarar Jolin Sjöstrand (mitten) sina känslor inför studenten 10 juni. Den tar hon tillsammans med Saga Berggren och Petrus Bornestaf Jonsson. Foto: Naimi Lundegård

Jobb på uppgång och nedgång

Här finns jobben:

Alla typer av jobb inom vård och omsorg.

Jobb inom försvaret.

Polis, kriminalvård och jobb inom domstolen.

Jobb inom IT.

Här minskar jobben:

För administratörer och kontorister har flera arbetsuppgifter försvunnit på grund av ökad digitalisering.

Butikssäljare inom dagligvaruhandeln och fackhandeln.

Banktjänstemän påverkas av digitaliseringen då vissa arbetsuppgifter försvinner.

Källa: Eskil Wadensjö, forskare vid SU, och Kerstin Eriksson på Arbetsförmedlingens analysavdelning.

Visa merVisa mindre

Högt och lågt söktryck

Utbildningar med högt söktryck

Läkare

Jurist

Ekonomi

Psykologi

Utbildningar där vissa skolor tagit in alla sökande
(mars 2022):

Lärare

Dataingenjör

Miljövetenskap

Fysikerprogrammet

Teologprogrammet

Visa merVisa mindre

Jobb eller plugg

Trots detta har studenterna klarat av skolan och sista året har de fått gå tillsammans.

Saga kommer att springa rakt ut i arbetslivet, efter studenten börjar hon heltid som lokalvårdare.

– Det känns skönt att få göra något och inte bara skriva.

Tvärtom blir det för Petrus och Jolin som båda sökt vidare till nya studier.

– Jag har vetat att jag vill fortsätta läsa och de utbildningar jag sökt ligger på fem år så då känns det rätt okej att börja plugga direkt, menar Petrus som sökt civilingenjörs program på KTH.

Jolin har sökt till lärarprogrammet på Konstfack, även hon har tidigt vetat att det är vad hon vill göra.

– Det har jag vetat sedan nian. Men om jag inte kommer in får jag väl jobba ett år och sen söka igen.

Oviss framtid

Trots att studenternas kommande tid är klar finns det en nervositet för hur annat ska påverka.

– Jag tänker att vi "coronabarn" inte har samma förutsättningar när vi ska söka jobb. Arbetsgivare vet att vi kanske inte haft lika lätt med plugget när allt varit på distans, något som kan påverka när man vill bli anställd, menar Saga.

På frågan om det finns någon oro för framtiden då det pågår ett krig, är alla tre överens om att det inte går att tänka på det sättet.

– Vi kan inte göra så mycket åt det, det går som det går. Vi kan endast göra saker för oss själva, menar Petrus.

För Jolin är delade tankar kring gymnasietiden, men kanske att årets studenter fått erfarenheter som tidigare inte haft.

– Det är såklart att det kan kännas orättvist att vi inte haft samma förutsättningar som andra. Men jag känner mig också lite som en superhjälte, för att jag tagit mig igenom den här tiden.

Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern. Foto: Ungdomsbarometern

Den oroliga och festsugna generationen

Oroliga, målmedvetna – och festsugna. Det är några av de egenskaper som utmärker årets studenter.

De flesta som tar studenten i är är födda 2003. En årskull som har vuxit upp med större oro för framtiden är tidigare generationer. Sedan de var små har det talats om klimatkrisen. När de började gymnasiet kom pandemin och när de tar studenten pågår ett krig på nära håll i Europa.

– För tio år sedan var det mindre oro i vardagen och generellt mindre oro för framtiden. Oron för framtiden är ett generationsdrag som föder ett trygghetssökande, säger Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern, som varje år gör undersökningar om vad unga tycker och tänker.

Nya perspektiv

Även om unga inte blivit lika sjuka under pandemin har den satt sina spår. I en tid när det social livet är väldigt viktigt har det varit svårt att mötas. Nu kan det komma en motreaktion.

– Vi har sett ett större festsug det senaste halvåret, till exempel på mösspåtagnignarna. Många känner nog ”nu är det vår tur att ha lite kul”.

De som tar studenten i år försöker anpassa sina studier till arbetsmarknaden i lite högre utsträckning, enligt Ulrik.

– Man planerar kanske inte en jättelång resa direkt efter studenten, utan börjar plugga och etablera en stabil vardag för att ta ett sabbatsår lite senare. Den där ”det löser sig-mentaliteten” är det många som inte tycker att de kan kosta på sig. 

Fysisk och psykisk hälsa är frågor som mer närvarande idag. Enligt Ulrik Hoffman visar Socialstyrelsens data att antalet unga som av sjukvården har diagnosticerats med psykisk ohälsa har fördubblats på 10 år.

– Oron för framtiden, och känslan av att det i hög grad är upp till en själv att lyckas, skapar en press.