– Vi har kämpat i tre år och nu är det vår tur, säger Anastasija Bogabac, från NA3A.
Just nu har eleverna förträngt allt vad pandemi heter. Det här kan vara sista gången som alla klasskamrater är samlade. För om bara några minuter springer de vidare i livet.
– När jag ser alla här inne så vet jag att alla kommer lyckas på ett eller annat sätt, alla är så underbara, säger klasskamraten Sara Strand.
Aza Omar är en av alla unga i Sverige som tagit sig igenom gymnasiet – trots restriktioner och distansundervisning.
– Det känns skitbra, det är som en dröm som gått i uppfyllelse, säger han och hoppar av glädje.
Han är tacksam att skolan arrangerade ett utspring, så gymnasiet fick avslutas på det här sättet.
– De har gjort ett bra jobb Järfälla gymnasium, med den här scenen och med bra mellanrum mellan föräldrarna.
Julia Potrus sprang ut och mötte sin bror och svägerska som stod och väntade med öppna armar framför scenen.
– Det känns jättebra, det är jättekul. Hela firandet var över förväntan.
Att gå på gymnasiet under pandemin var en unik upplevelse, säger hon.
– Men det gick framåt och vi står ju här i dag. Så man måste ju säga att det har gått bra.
Vad gör du om fem år?
– Jag ser mig själv som civilingenjör. Kanske jobbar jag på Google om vi ska vara optimistiska. Så vi kanske ses där!
Utanför skolans område fortsätter festligheterna med ökad kraft. Parkeringen fylls med bubbel, serpentiner och smattrande trummor.
Ur bilarna strömmar det hög musik och fler släktingar vill ta bilder med de nyblivna, men dyngsura, studenterna.
För Ghani Badlisi känns det bra att skolan äntligen är över.
– Det känns skitbra. Jag ska fira på en massa sätt, med fest på kvällen, vi ska ta bilen och köra omkring.