Positiva. Henrik Nilsson på Farstapolisen och Stina Andersson-Vass från socialtjänstens relationsvåldsteam gläds åt att Islandsprojektet testas i Farsta. Foto: Sacharias Källdén

Samarbete ska skydda barn från våld

Vid larm om våld i familj ska socialtjänsten vara med polisen på brottsplatsen. Det nya arbetssättet har utvecklats på Island och testas just nu i Skärholmen. Ett av målen är att fånga upp de barn som bevittnat våld.

  • Publicerad 09:19, 27 apr 2021

Ju fortare vi kan hjälpa ett barn som blivit vittne till något fruktansvärt i hemmet, desto bättre.

Sedan den 1 april gäller ett nytt arbetssätt när polisen i Skärholmen rycker ut på larm om våld i familjer. Numera ska även socialtjänsten kallas till brottsplatsen.

– Det är i en positiv anda vi nu har startat projektet, vi har sedan starten arbetat utefter modellen vid några tillfällen och samverkan har fungerat väl. Under vägens gång får vi utvärdera hur det går och de frågor och eventuella utmaningar som uppstår, säger Maria Argus, ansvarig för projektet hos polisen i Skärholmen. 

Målet är att våldsutsatta vuxna, och framför allt deras barn, snabbare ska få stöd och möjlighet till skydd.

–  Enligt polisen har det varit relativt vanligt att socialtjänsten aldrig har blivit inkopplad i fall där barn upplevt en våldssituation, trots att det för barnet kan vara lika traumatiskt att se någon i familjen, ofta mamman, bli slagen som att bli slagen själv, säger Jan Jönsson (L), socialborgarråd i Stockholm.

Värdefull tidsvinst

Även när systemet fungerar som det ska, kan värdefull tid gå förlorad. Den vanliga proceduren vid våld i barnfamiljer, är att polisen gör en orosanmälan till socialtjänsten som därefter kontaktar familjen. Oftast sker det dagen efter det misstänkta brottet.

Men vad som händer sedan beror mycket på familjens egen vilja att samarbeta.

Genom den nya arbetsmodellen kan barnen fångas upp av socialsekreteraren direkt. Samtidigt får polisen fokusera på sitt arbete med att säkra bevis och inleda en förundersökning.

”Ingen lätt situation”

Maria Argus hoppas att det kommer att göra skillnad för poliserna på plats men att den största vinsten är för barnen, och att de får rätt stöd och hjälp i ett tidigt skede. 

– När polisen kommer till ett hem där det utspelar sig en våldsam situation och barn finns på platsen kan det vara svårt att omhänderta alla delar på en gång. Då är det en stor fördel om socialtjänsten, som har som sitt uppdrag att ta hand om utsatta barn, kan komma direkt och polisen kan fokusera mer på det polisiära arbetet.

Hon får medhåll av Stina Andersson-Vass, socialsekreterare i relationsvåldsteamet i Farsta.

– I dag får vi kännedom om barnen först när det kommer en orosanmälan. Men ju fortare vi kan hjälpa ett barn som blivit vittne till något fruktansvärt i hemmet, desto bättre.

Socialtjänstens roll är bland annat att bedöma om våldsutsatta vuxna och barn behöver komma till ett skyddat boende.

– För oss blir det mycket lättare att få en helhetsbild av problematiken när vi är med på plats. Dessutom är våldsutsatta vuxna mer benägna att ta emot stöd direkt än om det hinner gå tid. De får ett ansikte på oss och tröskeln minskar, säger hon.

Nästan ett barn per dag

Förra året var det 360 barn i hela Stockholm som placerades i skyddat boende sedan en förälder utsatts för våld.

Ambitionen är att det nya samarbetet ska rullas ut i hela staden på sikt, men arbetet startar som ett ettårigt pilotprojekt i Farsta och Skärholmen.

Det här är Islandsprojektet

Farsta och Skärholmen är pilotstadsdelar när polisen och Stockholms stad testar det så kallade Islandsprojektet.

Projektet går ut på fördjupad samverkan mellan polis och socialtjänst vid akuta våldshändelser i barnfamiljer, genom att socialsekreterare kallas direkt till brottsplatsen.

Arbetsmodellen utvecklades på Island och har även funnits flera år i Göteborg.

Pilotprojektet pågår i ett år. Om det fungerar bra är tanken att arbetsmodellen sedan kan användas i hela staden.

Visa merVisa mindre