Långsjön

Det är en varm augustieftermiddag, perfekt för ett sensommardopp. På stranden vid Kråkviksbadet sitter Sofia Jonasson och Marcus Nyman med barnen Ronja och Amanda.

De bor i Segeltorp och det här är deras närmaste badplats. I dag är Ronja den enda i familjen som har badat.

– Jag är från Gotland och uppvuxen med havet så egentligen gillar jag inte att bada i sjöar. Men det är ju fantastiskt att ha nära till det här, särskilt för barnens skull, säger Sofia Jonasson.

Under en stor del av sommaren har det avråtts från bad vid Kråkviksbadet. Först på grund av att det släpptes ut avloppsvatten och senare på grund av algblomning. Nu har kommunen slutat att provta vattnet för den här säsongen.

– Vi har inte varit här tidigare i år, men förra året kommer jag ihåg att det var algblomning. Om det står att de avråder från bad skulle jag nog inte låta barnen bada när de är så här små, säger Sofia.

– Det är jättepositivt om de kan få sjön renare så att man kan bada fler dagar om året, säger Marcus.

På bryggan står Rafael,11, och David,10, och prövar fiskelyckan. Ännu har de inte fått napp. De bor också i närheten och har cyklat hit. Men något bad blir det inte.

– Det ser inte så fräscht ut. Det har varit bajs förut i det här vattnet, det är inte det fräschaste vattnet, säger Rafael.

Trots att Kråkviksbadet är deras närmaste badplats åker de hellre till Gömmaren eller Skärholmen och badar.

Ronja plaskar gärna i vattnet vid Kråkviksbadet. Pappa Marcus Nyman nöjer sig med att gå i till knäna.

Ronja plaskar gärna i vattnet vid Kråkviksbadet. Pappa Marcus Nyman nöjer sig med att gå i till knäna.

Pernilla Fagerström

Övergödd sjö

De återkommande algblomningarna beror på att Långsjön är övergödd. Fosfor rinner kontinuerligt ut i den lilla och grunda sjön via dagvattnet. Där blir det kvar och stimulerar tillväxt av potentiellt giftiga alger. Tråkigt för badsugna och dåligt för växter och djur, eftersom algerna skapar syrebrist när de bryts ner och faller till botten.

Dessutom finns höga halter av miljögifter. I vattnet finns PAH och PFAS i förhöjda halter medan antracen och tributyltenn finns i sedimentet. De kan skada djur och växter och orsaka cancer och reproduktionsstörningar.

– Gifterna i sedimentet beror på gamla synder. Det som finns i vattnet tillförs nu, från dagvatten och trafik. Det är liknande problem med alla våra stadsnära sjöar, säger Hillevi Virgin, projektledare för Långsjön vid Stockholms stads miljöförvaltning.

Sjö i två kommuner

Långsjön delas av Huddinge och Stockholms kommuner. Därför antog de ett gemensamt lokalt åtgärdsprogram, med 30 åtgärdsförslag, för Långsjön i början av 2021. Målet är att sjön ska uppnå god ekologisk och kemisk status, enligt kraven i EU:s vattendirektiv. Sedan dess har mycket lite hänt.

– Svoa (Stockholm vatten och avfall) har utrett 15 av de åtgärder som föreslås i programmet för att se vilka metoder man kunde gå vidare med. Tio av dem har pausats för att hinder har dykt upp. Inget har ännu gjorts på plats, säger Hillevi Virgin.

Rafael, 11, och David, 10, har cyklat till Kråkviksbadet för att fiska efter skolan. Men de brukar inte bada här. "Det är inte det fräschaste vattnet", kosntaterar Rafael.

Rafael, 11, och David, 10, har cyklat till Kråkviksbadet för att fiska efter skolan. Men de brukar inte bada här. "Det är inte det fräschaste vattnet", kosntaterar Rafael.

Pernilla Fagerström

Brist på mark

Orsaken är bland annat markbrist. Långsjön omges av tät småhusbebyggelse och mycket privat mark, som kommunerna inte kan använda. För att lösa det föreslogs underjordiska magasin på vissa platser, men de visade sig bli för dyra, i förhållanden till hur mycket fosfor de kunde fånga in från dagvattnet. Därför blir de inte av, varken i Stockholm eller Huddinge.

Men i Huddinge händer flera andra saker.

– I våras skapade kommunen en infiltrationsyta vid Tranvägen och i höst ska vi göra ytterligare fyra åtgärder, säger Kajsa Öberg, miljöstrateg på Huddinge kommun.

Vid Måsvägen blir det ytterligare en infiltrationsyta – dagvattnet ska renas genom ett dike innan det åker ut i sjön. Vid Brovaktarvägen, Sjöstigen och Isvägen ska man skapa växtbäddar. Det är planteringar som renar dagvattnet innan det åker ut i sjön, genom att föroreningar sugs upp av jord och växter.

– Flera åtgärder som föreslogs i åtgärdsprogrammet visade sig vara för komplicerade. Det är glädjande att vi kommer i gång med det här i höst, säger Kajsa Öberg.