Tufft. Akutsjukhusen har haft svårt att få ekonomin att gå ihop. Både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna vill att regionen täcker underskotten så sparkraven kan hävas. Foto: Mostphotos

Så ska köerna på regionens akutmottagningar kortas

Lång väntan på akuten, patienter i korridoren och brist på vårdplatser. Är lösningen mer pengar – eller smart­are arbetssätt? Det beror på vem du frågar.

  • Publicerad 05:33, 16 jun 2022

Larmen från regionens akutsjukhus har handlat om personalbrist, vårdplatsbrist, och underskott i budgeten.

Väntetiderna på våra akutmottagningar är längst i landet.

Och i vintras sade barnmorskor vid akutsjukhusen upp sig på löpande band, i protest mot den tuffa arbetsmiljön. Till slut sköt regionen till över en halv miljard kronor och ett program togs fram för att få dem att stanna.

Enligt regionpolitikern Amelie Tarchys Ingre (L) borde man ha lyssnat på barnmorskorna tidigare. Men det handlar inte bara om pengar för att få akutsjukhusen på fötter, enligt de styrande blågröna politikerna.

Mindre vård

Uppdraget har minskat och endast den vård som behöver akutsjukhusens resurser ska ges där. Övrig vård har flyttat ut till kliniker och mottagningar "på stan" via vårdvalet.

Sjukhusen måste helt enkelt rätta mun efter matsäck.

– Det behövs mer personal, men personalen ska också användas rätt. De ska till exempel inte behöva ägna tid år krånglande it-system, säger hon.

Dessutom finns numera elva närakuter. Liberalerna och Moderaterna vill öppna fler.

– Närakuterna hade 350 000 besök under 2021. Patienterna får vård snabbare, och de avlastar akutsjukhusen som därmed får kortare köer.

Amelie Tarchys Ingre är Liberalernas toppnamn i valet, sedan regionrådet Anna Starbrink nu satsar på riksdagen. Foto: Eira Desax

Går back

Men för flera akutsjukhus går ekvationen ändå inte ihop.

Danderyds sjukhus ligger nu 130 miljoner kronor back och Södersjukhusets underskott inför 2022 års budget var 371 miljoner kronor.

En förklaring kan vara att andelen vårdtunga patienter ökat, medan de lättare tas omhand på närakuterna. Sjukhusen går därmed miste om de snabbare pengarna.

Akutsjukhusen har inte råd att kapa köerna

Karolinska universitetssjukhuset däremot, som tidigare varslat om personalneddragningar, går plus i år.

– De har pressat sin personal att jobba kvällar och lördagar och har haft en vårdproduktion på över 100 procent. Det är inte rimligt att tvingas överproducera för att klara ekonomin, säger Anna Sehlin (V).

Mer pengar

Det behövs höjda löner, eller förkortad arbetstid med bibehållen lön, för att kunna rekrytera och behålla personal. Då kan fler vårdplatser öppnas och mer vård produceras, menar hon.

Både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna vill dessutom att underskotten täcks av regionen och att sparkraven hävs.

Anna Sehlin (V) tror att förkortad arbetstid med bibehållen lön kan locka personal till akutsjukvården. Foto: Eira Desax

Så tjänar sjukhusen sina pengar

54 procent av den ersättning som regionen betalar till sjukhusen är fast.

40 procent beror på hur mycket vård som produceras.

Övrig ersättning gäller måluppfyllelse och utveckling.

Den del av ersättningen som baseras på produktion beräknas utifrån medicinskt innehåll, resursåtgång ochantal besök/åtgärder.

Så kallade DRG-poäng (Diagnosis Related Groups) räknas fram och ersättning betalas till sjukhusen beroende på hur många poäng de producerar.

Priset per DRG-poäng varierar mellan sjukhusen, beroende på till exempel uppdrag, patientmix och utrustning.

Karolinska universitetssjukhuset, som har en stor del högspecialiserad vård, har ett poängpris på 79 558 kronor.

Danderyds sjukhus har ett poängpris på 57 334 kronor, Södersjukhuset 62 041 kronor.

S:t Görans sjukhus, som drivs av Capio för regionens räkning, har en annan ersättningsmodell och har ett avtal med regionen som är upphandlat enligt Lagen om offentlig upphandling, LOU.

Visa merVisa mindre

Så styrs Region Stockholm

Regionen styrs av en koalition bestående av M, L, C, KD och MP. De har tillsammans 78 mandat.

Socialdemokraterna är dock största parti, med 40 mandat. Moderaterna är näst störst med 34 mandat.

Regionfullmäktige är landets näst största parlament, efter riksdagen, med 149 ledamöter.

Regionen ansvarar för sjukvård, tandvård, kollektivtrafik och regional planering.

Budgeten för 2022 är på 119 miljarder kronor.

Skattesatsen är 12,08 kronor per intjänad hundralapp.

Visa merVisa mindre