Tufft. Akutsjukhusen har haft svårt att få ekonomin att gå ihop. Både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna vill att regionen täcker underskotten så sparkraven kan hävas. Foto: Mostphotos
Så ska köerna på regionens akutmottagningar kortas
Lång väntan på akuten, patienter i korridoren och brist på vårdplatser. Är lösningen mer pengar – eller smartare arbetssätt? Det beror på vem du frågar.
- Nyheter
- Publicerad 05:33, 16 jun 2022
Larmen från regionens akutsjukhus har handlat om personalbrist, vårdplatsbrist, och underskott i budgeten.
Väntetiderna på våra akutmottagningar är längst i landet.
Och i vintras sade barnmorskor vid akutsjukhusen upp sig på löpande band, i protest mot den tuffa arbetsmiljön. Till slut sköt regionen till över en halv miljard kronor och ett program togs fram för att få dem att stanna.
Enligt regionpolitikern Amelie Tarchys Ingre (L) borde man ha lyssnat på barnmorskorna tidigare. Men det handlar inte bara om pengar för att få akutsjukhusen på fötter, enligt de styrande blågröna politikerna.
Mindre vård
Uppdraget har minskat och endast den vård som behöver akutsjukhusens resurser ska ges där. Övrig vård har flyttat ut till kliniker och mottagningar "på stan" via vårdvalet.
Sjukhusen måste helt enkelt rätta mun efter matsäck.
– Det behövs mer personal, men personalen ska också användas rätt. De ska till exempel inte behöva ägna tid år krånglande it-system, säger hon.
Dessutom finns numera elva närakuter. Liberalerna och Moderaterna vill öppna fler.
– Närakuterna hade 350 000 besök under 2021. Patienterna får vård snabbare, och de avlastar akutsjukhusen som därmed får kortare köer.
Amelie Tarchys Ingre är Liberalernas toppnamn i valet, sedan regionrådet Anna Starbrink nu satsar på riksdagen. Foto: Eira Desax
Går back
Men för flera akutsjukhus går ekvationen ändå inte ihop.
Danderyds sjukhus ligger nu 130 miljoner kronor back och Södersjukhusets underskott inför 2022 års budget var 371 miljoner kronor.
En förklaring kan vara att andelen vårdtunga patienter ökat, medan de lättare tas omhand på närakuterna. Sjukhusen går därmed miste om de snabbare pengarna.
Akutsjukhusen har inte råd att kapa köerna
Karolinska universitetssjukhuset däremot, som tidigare varslat om personalneddragningar, går plus i år.
– De har pressat sin personal att jobba kvällar och lördagar och har haft en vårdproduktion på över 100 procent. Det är inte rimligt att tvingas överproducera för att klara ekonomin, säger Anna Sehlin (V).
Mer pengar
Det behövs höjda löner, eller förkortad arbetstid med bibehållen lön, för att kunna rekrytera och behålla personal. Då kan fler vårdplatser öppnas och mer vård produceras, menar hon.
Både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna vill dessutom att underskotten täcks av regionen och att sparkraven hävs.
Anna Sehlin (V) tror att förkortad arbetstid med bibehållen lön kan locka personal till akutsjukvården. Foto: Eira Desax