Så minns vi Brommas gamla postkontor – och köerna den 20:e

Brommaborna minns sina lokala postkontor – och köerna den tjugonde för att få ut barnbidraget, betala hyran och hämta födelsedagspaketet från svärmor. Här är en bildskatt från ett stycke vardag som nu framstår som en annan värld. ”Beam me back please”, säger en nostalgisk läsare.

  • Publicerad 08:24, 21 mar 2020

För er som inte var med: Före 2001 fanns det postkontor där man gjorde mycket av det som vi i dag sköter på nätet.

Vid månadsskiftet stod man i kö på Posten för att betala hyra och räkningar. Den tjugonde varje månad var köerna extra långa när folk skulle lösa in sina pensions- och barnbidragsavier. Och det var här man postade brev och hämtade paket.

Vi frågade Mitt i:s läsare om de minns. Och svaret är JA.

Signaturen Kerstin minns de ”evinnerliga köerna” vid posten på Brommaplan, men också de ”jättefina etsade avskiljarna mellan kund och kassörska”. 

Inger jobbade där 1996-2006. ”Det var tider det”, skriver hon på Mitt i:s facebooksida. 

Postkontoret på Brommaplan 1986. Foto: Postmuseum.

Här kunde man också:

  • Skaffa ID-kort
  • Skicka pengar inom Sverige och till utlandet
  • Lösa in checkar
  • Köpa resecheckar
  • Växla utländsk valuta
  • Handla med aktier
  • Låna pengar
  • Ta ut och sätta in kontanter
  • Poströsta
  • Postfaxa (om du inte hade egen fax)
  • Skicka telegram
  • Köpa biljetter till teaterföreställningar

Fattig som rik

För många av de här sakerna fanns inga andra alternativ. All hantering var analog och manuell. Posttjänstemännen satt bakom kraftigt glas och pratade genom en liten glaslucka (tänk Forex). De slog i kataloger, stämplade papper och granskade underskrifter.

Posten hade egna försäkringar och sin egen bank, PK-banken som senare blev Nordea.

Postkontoret på Brommaplan som det såg ut invändigt 1986. Foto: Postmuseum.

Servicen lämnade en del att önska. Öppettiderna var omöjliga och leenden på andra sidan disken var sällsynta, men i gengäld skötte tjänstemännen allt och kunderna kunde förbli lyckligt ovetande om OCR-nummer. Och man behövde inte hålla reda på ett enda lösenord.

Vad gjorde de på Posten efter kl 18? Fortfarande vet ingen. Foto: Postmuseum.

I kön på posten möttes alla i samhället, gammal som ung, rik som fattig. Man nickade tyst till grannar och vänner i kön.

Nostalgin har fått Mitt i Brommas läsare Bettina att längta tillbaka till 1980-talet.

”Beam me back, please” skriver hon på Mitt i:s facebooksida. 

Nedläggning och avveckling

1994 blev Postverket aktiebolaget Posten, till en början helt ägt av svenska staten. Under 1990-talet blev det allt mindre spring på Postkontoren, när mer och mer kunde skötas elektroniskt och automatiskt. Bankomater, telefonbanken och autogiro gjorde att man slapp mycket av köandet på posten.

I slutet av 1990-talet var det inte många kunder kvar. 2001 avvecklades postkontoren, trots protester, och hanteringen av brev och paket togs över av butiker.

2009 gick Posten ihop med sin danska motsvarighet och bildade Postnord – en sammanslagning som har fått mycket kritik.

Postkontoret på Spångavägen 329. Foto: Postmuseum.

Bilderna i det här reportaget kommer från Postverket som inför en omskyltning 1986 lät fotografera alla sina lokaler. Tack till Postmuseum för bilderna.