Antalet ukrainska krigsflyktingar som väntas söka sig till Sverige har skrivits ned i omgångar. Migrationsverkets senaste bud är att 55 000 skyddsbehövande från Ukraina kommer hit i år, varav 5 000 tros återvända till hemlandet före årets slut.
Av de 50 000 som tros bli kvar bedömer Migrationsverket att något färre än hälften, 23 500, behöver hjälp av kommunerna med att ordna boende. För att fördela dessa har myndigheten, i dialog med kommuner och länsstyrelser, sett över arbetsmarknad och tillgång på bostäder.
Målet: att få till bättre förutsättningar i mottagandet än under flyktingvågen 2015–2016.
– Hela förslaget bygger på tanken att få till en jämnare fördelning än man fick då, säger Karl Lindberg, presskommunikatör på Migrationsverket.
För kommunerna i Stockholms län blir det till att ordna boende för sammanlagt 3 581 personer. Stockholms stad får hand om flest, 1 582, medan Upplands Väsby tilldelas "bara" 15 individer.
Flytt i sommar
Gemensamt för nästan alla dessa kommuner är att fördelningstalen är lägre än antalet ukrainare som befinner sig där just nu. Samtidigt har många flyktingar redan ordnat bostad på annan väg och ingår alltså inte bland de 23 500 som ska fördelas. Men i vissa fall förblir fördelningstalet lägre även om man räknar bort dessa personer.
– Det kommer tyvärr att innebära att en del får flytta. Men det är inte så att alla får det, utan många av dem som omfattas av de här fördelningstalen har inte kommit hit än, säger Karl Lindberg.
En månad på sig
Från det att en kommun informeras om att den ska ta hand om en viss person eller familj, har den en månad på sig att lösa det praktiska. De som tvingas lämna sin nuvarande kommun kan räkna med att flyttlasset går redan i sommar, i första hand till kommuner i närheten.
Samtidigt finns fall där även grannkommunerna redan har tagit emot fler än de har boendeansvar för.
– Vilket gör att en del skyddsbehövande kan komma att behöva flytta längre bort, säger Karl Lindberg.
Om flyktingvågen skulle stiga på allvar igen finns det ändå "ganska gott om utrymme" i det nya systemet, fortsätter han. Det kan i så fall bli fråga om att skaka fram fler boendeplatser ute i kommunerna. För det ändamålet krävs dock ett politiskt beslut om att höja fördelningstalet, annars får Migrationsverket ansvara för de skyddsbehövande som kommer hit utöver de 23 500 som kommunerna delar på.
– Med det sagt måste man säga att ingen vet hur det här kriget utvecklas och därmed hur stort behovet kommer att vara, säger Karl Lindberg.