På Karolinska institutet i Solna ligger Sveriges största labb för aktiv coronasmitta. Vi tog en titt bakom kulisserna för att se hur testningen går till. Foto: Mikael Andersson

Så går det till när du får reda på om du är smittad

På Karolinska institutet i Stockholm ligger Sveriges största labb för testning av aktiv coronasmitta. Vi tog en titt bakom kulisserna för att se hur den enorma apparaten egentligen fungerar.

  • Publicerad 15:06, 7 aug 2020

Det är en kylig onsdagsnatt i början av april, i ett Sverige där coronaviruset nyligen fått fäste. Ett ensamt plan landar på ett öde Arlanda. Planet har precis gjort en 23 timmar lång tur och retur-flygning till Kina, och i lastutrymmet finns flera ton analysmaterial och robotar som hämtats upp.

Lasten körs till Karolinska institutet. Där ska den användas för att få den svenska kapaciteten att testa människor för covid-19-smitta att bli mycket större.

Det har nu gått några månader sedan den aprilnatten. I Biomedicum, ett hus på Karolinskas område i Solna, finns det största diagnostiska labbet i Sverige för att testa aktiv corona-smitta.

"Det är spännande att få jobba med ett sånt här virus som har så många ansikten. Hälften av de som är smittade uppvisar inga symptom, andra blir fruktansvärt sjuka. Det är unikt," säger Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi vid KTH. Foto: Mikael Andersson

Igång sedan mars

En av de huvudansvariga för testningen är Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi på KTH. Sedan mars månad har Mathias och hans forskargrupp lagt den egna forskningen på hyllan för att fokusera på coronaviruset.

– Vi insåg tidigt att vi måste ha möjlighet att testa brett. Men när vi satte igång, då hade vi som universitet inte rätt att göra den storskaliga forskningen och testningen. Vi behövde tillåtelse, ett bemyndigande, från regeringen, säger han.

Under våren lades grunden för testverksamheten. I april sattes data- och spårbarhetssystem upp. Nästa steg var att få tag i maskiner för att automatisera testningen – och reagens, en sorts vätska som blandas med proverna som gör att viruset går att detektera.

– Så vi skickade tomma flygplan till Turkiet och Kina för att hämta hit det, säger Mathias Uhlén.

Ett av de planen var det som landade på Arlanda i början av april. Det, tillsammans med en reagens från Turkiet, fick upp testkapaciteten dit den är idag – 70 000 tester i veckan.

Så i mitten av maj kom bemyndigandet från regeringen. Då drog det storskaliga arbetet igång på allvar.

Extraknäck. Jonas Ahlgren (t.h.) hoppar in extra för att packa provkit under sin permittering. Foto: Mikael Andersson

Testlabbet har växt från ett enda laboratorium, till att sträcka sig över tre våningar på Biomedicum i Solna. Foto: Mikael Andersson

Växt explosionsartat

Testningen, som drivs under KI:s flagg av forskare från KTH, började i ett enda labb på Biomedicum. Nu har det växt till att sträcka sig över tre våningar och engagera 100 personer.

På åttonde våningen råder febril aktivitet. Där sitter kitpackarna, de som sätter ihop paketen som går ut till personer som ska testas.

– De packas i fyra steg, och vi brukar byta stationer för att få lite variation, säger Jonas Ahlgren, som är permitterad från sitt vanliga jobb och hoppat in extra för att packa tester.

Den här dagen har ungefär 5 000 kit satts ihop av det 20-tal personer som är i rummet.

– Det känns bra att göra lite nytta och göra något som är bra för Sverige, istället för att sitta på det vanliga kontorsjobbet, säger Jonas.

Säkerheten är viktig för de som jobbar med att plocka upp de prover som skickas till labbet. Mask, visir, handskar och skyddskläder är ett måste. Foto: Mikael Andersson

Bränner ihjäl viruset

När testerna sedan kommer tillbaka hamnar de i provmottagningen. Den finns bakom stora glasrutor med utsikt mot ett stort atrium, och där sitter en handfull personer vid dragskåp. De är iförda skyddskläder – munskydd, handskar och visir – för de hanterar tusentals prov varje dag, många med aktiv smitta.

Proverna packas upp och läggs in i en ugn. De värms upp till 56 grader i ungefär en halvtimme för att ta död på viruset och skydda personalen från smitta.

Provkiten skickas ut med instruktioner, så personer kan göra provtagning på sig själva. Foto: Mikael Andersson

Automatiserad process

Efter det skickas testerna till en maskin där proverna blandas med reagens. Själva detektionen görs av ytterligare en maskin. Sedan laddas resultaten upp till en databas där det utvärderas och resultatet rapporteras ut.

– Först sade vi att vi skulle pausa våra egna projekt i en månad. Sedan blev det två. Vi får se vad jag säger om ett halvår. Vårt mål är att automatisera och lämna över allt jobb till robotar, men där är vi inte än, säger Mathias Uhlén.

Kapaciteten på det här labbet är alltså att testa 70 000 prover i veckan. Men som mest har det testats ungefär 40 000 varje vecka.

Varför testas inte 70 000 i veckan?

– Vi har inte tillräckligt med prover. Det är ju någon som måste ta proverna. Men det är en bra fråga, jag tycker vi borde köra på full kapacitet. Vi var lite tröga i starten också, men å andra sidan har det bara gått några månader sedan vi fick bemyndigandet, säger Mathias Uhlén.

Symptomfri smitta

Samtidigt som testningen pågår forskas det om viruset. Nyss kom en ny artikel i Nature, en av de största vetenskapliga tidskrifterna, som sade att 40 procent av de som bär coronasmitta inte uppvisar några symptom, berättar Mathias Uhlén.

– Vetenskapligt är det helt nytt, men det är också någonting vi har sagt länge. I Sverige har vi jobbat med de som uppvisar symptom, har du inga kan du till exempel fortfarande gå till jobbet.

Och många av de som smittas i Sverige idag får viruset av de som är symptomfria, menar Mathias Uhlén. Därför är smittspårning viktigt och Mathias Uhlén hoppas att Folkhälsomyndigheten tycker likadant.

– Om vi någonsin ska tillbaka till ett normalläge måste vi identifiera de som har viruset men inte uppvisar symptom. Men att testa alla i landet är svårt och dyrt, så vi måste hitta ett sätt att göra det på ett hållbart sätt. Vi tror på smittspårning utifrån de som är konstaterat sjuka, säger Mathias Uhlén och fortsätter:

– Vi hoppas hitta en lösning på det här i mitten av hösten, och då kunna testa i princip hela Stockholm.

PCR-metoden

Är ett sätt att testa en person för aktiv covid-19-smitta.

Ett prov tas i en persons näsa och svalg.

Med hjälp av PCR-metoden går det sedan att detektera arvsmassa från virus i provet.

Provet visar inte om personen tidigare varit infekterad.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Visa merVisa mindre