
Viktor Becker är arkitekt och har skissat på hur Stockholm kan få fler båtplatser och bättre utnyttja stans vatten. Foto: Åsa Sommarström
Så blir Stockholm Nordens Venedig – på riktigt
Stockholm kallas ibland Nordens Venedig. Men det är mest tomma ord. Tvärtom är vi dåliga på att utnyttja närheten till vattnet i stan. Men det vill Mitt i tillsammans med arkitektkontoret Utopia ändra på.
- Nyheter
- Publicerad 05:01, 31 aug 2020
Att få en båtplats är inte det lättaste. Till 464 kommunala båtplatser står drygt 2 500 personer i kö och väntetiderna kan ligga på 10 år eller mer.
Så behöver det inte vara.
Tillsammans med Mitt i har arkitektkontoret Utopia tagit fram en vision om hur Stockholm kan få betydligt fler båtplatser, bli en ännu vackrare stad – och på riktigt leva upp till namnet Nordens Venedig.
– Stockholm är sämst i Norden på att ta vara på vattenkontakten. Tillgången på båtplatser är i princip obefintlig, och samtidigt består en stor del av länets kust av parkeringar och andra hårdgjorda ytor, säger Viktor Becker, arkitekt på Utopia.
Bakgrund
1. Bygg ut det som redan finns
Det enklaste sättet är att bygga ut befintliga bryggor och hamnar, längre ut i vattnet, menar Viktor Becker. Privata båtklubbar får expandera med omkring 25 procent i utbyte mot att de öppnar området för allmänheten och låter staden anlägga strandpromenader längs vattnet.
Detta är en röd tråd i Utopias vision – att utbyggnaden av antalet båtplatser inte sker på bekostnad av andra intressen, utan snarare gör staden mer attraktiv för alla.
– Med lite förhandlingsvilja skulle vi enkelt kunna skapa win-win-situationer genom att göra vattnet mer tillgängligt och skapa kvalitativa parkstråk som utnyttjar strändernas potential, samtidigt som vi får fler båtplatser, säger Viktor Becker.
Pålsundskanalen är fantastisk vacker – men kan utnyttjas bättre. Foto: Åsa Sommarström
2. Knyt ihop det i ett nytt stråk – Skärgårdsloopen
I visionen beskriver Utopia hur hamnarna och båtklubbarna blir en del av ett sammanhängande stråk längs med vattnet, en Skärgårdsloop. Den binds ihop med strandpromenader där det är möjligt, och gång- och cykelstråk genom parker och naturområden.
– Många av dessa vägar och stigar finns redan – det handlar om att binda samman dem och tydliggöra, säger Viktor Becker.
Skärgårdsloopen kan även byggas ut med kultur, kaféer och platser för bad och vattensport. Med inspiration från turistvägarna längs Norges kuster behöver den skyltas och kommuniceras tydligt och få en egen identitet.
– Det kan bli platser där badkrukor och landkrabbor kan samsas med både seglare och roddare; bastubadare och motorbåtar, säger Viktor Becker.
Klicka för att se skärgårdsloppen (vita streck) och förslag på var hamnar och bryggor kan byggas ut (röda prickar).
3. Snabba lösningen: En flytande gästhamn
Nya båtplatser skapas inte över en natt. Därför föreslår Utopia att man bygger en temporär flytande gästhamn som ligger fritt vid Stockholms inloppp, till exempel vid Fjäderholmarna. Sommartid kan det gå båtlinjer hit från Lidingö, Nacka strand, Slussen, Nybrokajen och Ropsten.
Även den måste bli en destination för folk utan båt, menar Utopia.
– Det är viktigt att den blir en plats invånarna vill besöka av ren nyfikenhet, med ett tydligt fokus på exempelvis mat, bastubad och mindre event, säger Viktor Becker.
Så många köar till en båtplats
Hamn | Antal platser | Antal i kö | Stadsdelsområde |
---|---|---|---|
Grönvik roddbåtsbrygga | 4 | 8 | Bromma |
Grönvik | 34 | 70 | Bromma |
Källvik | 7 | 25 | Bromma |
Smedslättens allmänna | 15 | 89 | Bromma |
Äppelviken | 25 | 109 | Bromma |
Sundsta brygga | 15 | 117 | Enskede-Årsta-Vantör |
Kungsbrostrand | 44 | 443 | Kungsholmen |
Bergsunds strand | 71 | 596 | Södermalm |
Hammarby sjöstad | 209 | 892 | Södermalm |
Ropsten | 40 | 208 | Östermalm |
Uppgifter från 15 juni 2020 |
Antalet platser samt köande till Stockholms kommunala hamnar. Källa: Stockholms stad
Stockholm kan lära sig av grannländerna
Utopias analys visar att bristen på båtplatser är en del av ett större problem: Det saknas en strategi för hur stadens blå rum ska utvecklas.
Våra nordiska grannar är bättre på att utnyttja närheten till vatten. Här är tre exempel:
Salt, Oslo
Bastu, streetfood, kultur och event mitt emot Operan. Ett exempel på hur man kan arbeta med temporära etableringar för att på kort tid sätta ett område på kartan.
Bastu, mat och nöjen på kajen. Foto: Salt
Refshaleøen, Köpenhamn
Före detta varvsområde som bytt skepnad och öppnats för allmänheten. Rymmer bland annat en street food-marknad med mat 18 länder, loppmarknader och en årlig heavy metall-festival. En 6000m2 stor lekpark som de själva beskriver det med.
Det före detta skeppsvarvet har blivit nöjescentrum med street food och musik. Foto: Reffen
The infinite Bridge, Århus
Ett exempel på hur man med ett enkelt grepp kan skapa en attraktion och identitet som lockar både invånare och turister.
The infinite Bridge i Aarhus, Danmark. Bild: Aarhus i Billeder