
Ny stadsbild. Skissen visar hur Tellus towers skulle se ut från Svandammsparken. Foto: Wingårdhs
Så blir stadens nya siluett med Tellus towers
Två extraordinärt höga och tjocka pjäser som är mycket negativa för utsikter runt om i stan. Så beskrivs Tellus towers i en ny rapport. Men arkitekten Gert Wingårdh försvarar sitt verk: ”Blir vackert slankt”.
- Nyheter
- Publicerad 20:00, 13 feb 2020
Byggs Tellus towers vid Telefonplan kommer de två tornen, med 78 respektive 58 våningar, att vara väl synliga från många platser runt om i stan. Därför är en av byggets knäckfrågor hur de mäktiga byggnaderna skulle påverka Stockholms kulturmiljöer.
Flera remissinstanser, föreningar och privatpersoner har tidigare kritiserat höjdarbygget för att skada riksintressen, som LM-staden och innerstaden, och världsarv som Skogskyrkogården.
För att gräva djupare i frågan har en ny kulturmiljöutredning gjorts av Nyréns Arkitektkontor på uppdrag av byggherren SSM.
Väl synlig i stadens siluett
Rapporten, som studerat Tellus towers ur olika vinklar från 28 olika platser, slår fast att tornen är höga men också ”tjocka pjäser” jämfört gamla märkesbyggnader som ofta toppas med ett slankt torn, som Stadshuset och kyrkor.
Professor: Därför är Tellus towers inte skrotat
Tellus towers har istället mer gemensamt med modernismens höga hus, som Folksamhuset och DN-skrapan, men med den viktiga skillnaden att Telefonplans torn är betydligt högre. Det här gör att byggnaderna påverkar stadens siluett på ett mycket negativt sätt från flera vyer, enligt utredningen.
Men arkitekten Gert Wingårdh, som ritat Tellus towers, försvarar höghusens proportioner. Han menar att flera andra högre hus, till exempel Söder torn vid Medborgarplatsen, varit för låga i förhållande till sin bredd och därför blivit ”stubbiga”.
Tellus towers högsta skrapa skulle med sina 240 meter däremot uppfattas som smal och vacker i förhållande till sin bredd på 24 meter, anser Gert Wingårdh, som understryker att proportionerna är viktigare än höjden i sig.
– Men med höjden följer att husen blir mycket synliga. Eftersom jag ser tornen som ett tillskott i stadsmiljön är detta i mina ögon positivt, skriver Gert Wingårdh i ett uttalande till SöderortDirekt.
”En ikon för Söderort”
Men kulturmiljöutredningens analys är en annan. Enligt rapporten skulle utsikterna från elva av de studera platserna påverkas mycket negativt. Till exempel nämns vyn från Skansenberget, Skogskyrkogården, Observatorielunden, Riddarholmen och Västerbron. I närområdet pekas Svandammsparken, torget vid Telefonplan och vyn från Pingstvägen ut som mycket negativt påverkade.
Gert Wingårdh tror dock att de två tornen skulle kunna bli en ikon för Söderort och en ”bild av närförortens växande betydelse”. På långt håll skulle tornen däremot inte göra så stort väsen av sig, enligt arkitekten
– Liksom skorstenar blir de inte mycket mer än ett par resliga vertikaler i landskapet, skriver Gert Wingårdh.
Vad staden drar för slutsats av utredningen ska avgöras inom kort.
– Målsättningen är att kontoret ska ha genomfört en sammanvägd bedömning av Tellus towers lämplighet under första kvartalet 2020 och att beslut kan tas om, och i så fall i vilken skala, projektet ska fortgå, säger Peter Tomtlund, stadsplanerare på stadsbyggnadskontoret.
SöderortDirekt har sökt byggbolaget SSM för en kommentar om utredningen.

Vy från Skansen Foto: Wingårdhs

Vy från Riddarholmen Foto: Wingårdhs

Vy från Telefonplan Foto: Wingårdhs

Vy från Skogskyrkogården Foto: Wingårdhs

Vy från Västerbron Foto: Wingårdhs