PURR. Ann-Mari Singh får gång på gång påminna sig själv att det minsann inte är en riktig katt hon har i knäet – trots att det både spinner och jamar. Foto: Albin Tingstedt

Robotkatt och fejkfärg förgyller äldres vardag

Robotkatter och interaktiva spel är de senaste inslagen på Botkyrkas demensboenden. De ska både lugna och stimulera de boendes fysiska och kognitiva förmåga.

  • Publicerad 16:36, 20 maj 2022

Livskvaliteten för de boende blir bättre

Det är full fart på de boende på Silverkronans vård- och omsorgsboende för de med demenssjukdom. Fyra alerta damer är i full färd med att färglägga naturmotiv, fånga fiskar och stänka färg – direkt på bordet. Digitalt förstås, så att det inte blir några riktiga fläckar.

Det är den sprillans nya, interaktiva projektorn som gör det möjligt. De fyra damerna använder sina armar och händer för att få saker att hända.

– Det är kul! Det finns så många olika spel som man kan ha roligt med på den här, säger Birgitta Jonsson, boende på Silverkronan.

Här kan de sitta under långa stunder. Men det är inte bara spelet som lockar.

– Det är alltid god stämning. Vi har det alltid jättetrevligt tillsammans, säger Gun-Britt Svensson.

FULLT FOKUS. Astrid Segerstein, Lena Södergren, Birgitta Jonsson och Gun-Britt Svensson är i full färd med att färglägga bordet – digitalt. Foto: Albin Tingstedt

Bättre livskvalitet

Projektorer har köpts in på alla Botkyrkas vård- och omsorgsboenden, tack vare ett statsbidrag som syftar till att öka kvaliteten i vården och omsorgen av personer med demenssjukdom. Även robotkatter har kommunen valt att lägga en slant på.

– Det var en medarbetare som hade något liknande på en annan arbetsplats och som lyfte idén, förklarar Jennie Persson, enhetschef på Silverkronan.

Och så blev det. Katterna och projektorn är inget som varken personalen på Silverkronan eller de boende ångrar.

– Livskvaliteten för de boende blir bättre, och det ser vi när vi när vi är med dem. Deras kognitiva och fysiska förmåga stimuleras och maskinerna kan anpassas på olika sätt för att passa allas olika behov, säger undersköterskan Jennilyn Prestjan.

"Mjau!"

Och att det väcker gamla minnen råder det inget tvivel om, åtminstone inte om man ser till Ann-Mari Singh, som sitter och stryker över robotkatten.

Hon har själv haft katt under hela livet, och får påminna sig själv om att det inte är en "riktig" katt hon har i knäet. Ändå har hon gett den namnet Tusse.

– Det känns som en riktig katt. Den spinner ju, säger Ann-Mari.

Tusse vickar på öronen, och visar att han minsann också hört.

– Mjau!

JOBBAR. Undersköterskan Rosi Chowdhury, enhetschefen Jennie Persson och undersköterskan Jennilyn Prestjan. Foto: Albin Tingstedt