Favoritplats. Författaren Denise Rudberg utanför bageriet på Nybrogatan där hon träffade sin pojkvän för fyra år sedan. Foto: Maja Brand

REPORTAGE: Denise Rudberg om sitt Östermalm: "Jag och Jan Guillou behövs här"

Bokaktuella Denise Rudberg älskar sitt Östermalm. Här har hon sin familjehistoria, barndomsminnen, sitt hem och familj, arbete och vänner. Men relationen till stadsdelen är inte fläckfri, hon tycker att hon behövs här – för jämställdhetens, kulturens och socialismens skull.

  • Publicerad 09:30, 22 okt 2016

Jag är en lokalpatriot

Vi träffar Denise Rudberg utanför bageriet Fabrique på Nybrogatan, en av hennes favoritplatser på Östermalm. Här träffade hon sin pojkvän för fyra år sedan. Många morgnar stod de i frukostkön och sneglade på varandra innan de så småningom började prata. I dag bor de tillsammans i en lägenhet vid Karlaplan med sina respektive barn.

Nybrogatan visar sig vara perfekta platsen att utgå ifrån när vi ska prata Östermalm med Denise. Från kvarteren häromkring har hon många barndomsminnen och det är också här hon spenderar mycket av sin tid i dag. Till exempel ligger hennes nya kontor, där hon nu skriver sina romaner sedan hon övergav hemmet som arbetsplats, bara några stenkast bort.

Denise Rudberg är uppvuxen på Grevgatan/Storgatan. Där bodde hon i en hyreslägenhet tillsammans med föräldrarna, som jobbade som portvakter i de kringliggande hyreshusen.

– Det fanns många hyresrätter här på den tiden. Nu är det något annat. I dag är det enormt segregerat, mer i dag jämfört med när jag växte upp. För mig är det här mina barndomskvarter, det handlar inte om tjusiga Östermalm, säger Denise.

Ingen överklasshoppa

Många tror att hon är överklass eftersom hon är född här och är en känd Östermalmsprofil. Men Denise avfärdar sig själv som en överklasshoppa.

– Jag är inte det. Men jag ser kanske ut som en.

Hon pekar åt Birger Jarlsgatans håll. Där, mitt på Stureplan, hade hennes farfars far ett skrädderi och han brukade sitta i skräddarställning på köksbordet och sy. I samma lägenhet växte även hennes farfar och pappa upp.

– Farmor var sekreterare i flygvapnet och pappa var en av de första som gick på dagis på Valhallavägen, berättar hon.

Medan vi går och pratar barndomsminnen längs Nybrogatan träffar Denise en kompis. Snart träffar hon en till och strax därefter ytterligare två bekanta.

– Det är en liten byhåla det här, inget annat, säger hon och skrattar åt de ovanligt många mötena.

Många vänner. Denise träffar många vänner längs Nybrogatan. Här hejar hon på Bob, som driver herrekiperingsbutiken Gabucci. Foto: Maja Brand

Nästa ställe Denise tar oss till är, något otippat, gatans Mc Donald's. Men på den här snabbmatsrestaurangen har hon spenderat många timmar.

– Det var vår ungdomsgård. Först var vi på Mc Donalds på Norrlandsgatan, men sen öppnade det här och det var nytt och fräscht. Jag satt här när Pernilla Wiberg vann OS-guld och när det blev hockeyguld 1994.

Hon visar oss ett ganska annorlunda konstverk för att pryda den här snabbmatskedjan. På ena väggen finns en gigantisk målning av Isaac Grünewald från 1938, som man upptäckte när stället renoverades.

– Ungarna blir matade med konst, "En Chicken McNuggets och en Grünewald, tack", säger Denise som ofta är här med sina egna barn.

Plats för alla

I kön hälsar Denise på en Östermalmsbo som hon egentligen inte känner, hon vet inte ens vad han heter, men hon stöter på honom då och då. Han frågar när hennes nya bok kommer ut och de pratar om vilken hamburgare som är godast.

Alldeles intill ligger Crème Nybrogatan, ett av Denises mest välbesökta lunchställen. Vi slår oss ner och pratar vidare om hur Östermalm har utvecklats.

– Jag upplever inte Östermalm som platt, men jag är rädd för att det kan bli så om det inte finns plats för alla och om alla hyresrätter ombildas. Det är folkhemsprincipen. Helst skulle jag vilja blåsa ut hela Garnisonen och göra om det till bostäder, äldreboende och skolor, säger Denise.

– Om folk inte är olika stagnerar ett samhälle. Det ska finnas plats för alla.

Barnfavorit. Med hästen, som Denise som barn kom för att titta på många gånger, i butiken Palmgrens. Foto: Maja Brand

Det finns en generell bild om att Östermalm är ett överklassgetto, säger Denise. Hon förnekar inte överklassen, hon känner den ganska väl. Men hon vill också prata om dem som inte har det lika förspänt som Östermalmsschablonen ofta syftar till.

– Det finns utslagna på Östermalm som bor ensamma, de finns överallt. Men eftersom det är en bild utåt sett att man inte är utsatt på Östermalm hamnar de i kläm. Och här är större möjligheter att bygga upp fasaderna.

– Min uppgift är att skrapa bort fasaden. Någon måste ifrågasätta. Är vi mer ojämställda på Östermalm? Ja det är vi. Varför är det så? Någon måste ställa de frågorna.

Denise pratar gärna om genus och jämställdhetsfrågor.

– Jag är en driven feminist, något annat vore otänkbart. För mig är feminism detsamma som att vara human, att värna om lika rättigheter för alla människor oavsett könstillhörighet. Jämställdhet kan aldrig gå för långt, för då är det inte längre jämställdhet.

"Obildat och kladdigt"

Mer politisk ställning än så vill hon inte ta och hon avslöjar inte hur hon röstar. Men lite politisk blir Denise ändå när hon säger att hon vill göra de som inte röstar på Moderaterna hörda och att hon behövs på Östermalm.

– Jag och Jan Guillou behövs här för att hålla socialismen och kulturen på plats.

Denise nämner Björn af Kleens uppmärksammade reportage i DN i våras, "Vreden på Östermalm", om varför moderata väljare i stadsdelen har lämnat partiet för Sverigedemokraterna. Denise blev rasande när hon läste reportaget. Inte minst på att förra kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth (M) uttryckte att hon anser att medierna inte säger hela sanningen om invandringen, och att hon emellanåt läser Avpixlat.

– Obildat och kladdigt, säger Denise.

Älskade Östermalm. Denise Rudberg är en Östermalmsprofil. Här är hon uppvuxen, bor, arbetar och har sin familjehistoria. "Jag är en lokalpatriot", säger hon. Foto: Maja Brand

– Något som ger mig inspiration är när jag blir arg. Det blev jag när jag läste det reportaget, jag ville bara hacka sönder köksbordet.

Inspirationen från reportaget tog hon med till sin senaste bok, "På sex meters djup", som gavs ut i veckan. Hon säger att hon skriver för att förstå och bakar in sina åsikter i sin litteratur.

Och att hennes deckarromaner om åklagarsekreteraren Marianne Jidhoff utspelar sig i Östermalms finrum är ingen tillfällighet.

– Östermalm är sällan spelplats i deckarform. Det är konstigt för här finns pengarna och makten. Men jag tror att man ska gräva där man står.

"Den fredade zonen"

För några år sedan berättade Denise Rudberg offentligt om tiden efter sina föräldrars skilsmässa. Som sexåring bodde hon då på Lidingö med sin mamma. Men efter att en ny person kom in i deras liv blev familjen dysfunktionell, Denise blev psykiskt misshandlad av den här personen och bröt på grund av det kontakten med sin mamma för gott.

– Men på Östermalm fanns min trygghet – min pappa, farmor och farfar. Den fredade zonen.

Denise tar oss vidare till ytterligare en favoritplats – Palmgrens på Sibyllegatan. I butiken, som säljer skinnprodukter, står en hästmodell i naturlig storlek, som tidigare användes för utprovningar av sadlar och seldon.

– När jag var liten och var ute och gick med hunden med min farmor gick vi hit för att kolla på hästen, säger Denise och passar på att köpa en ny handväska som hon hittar i butiken.

Kommer du någonsin att flytta från Östermalm?

– I'm here to stay! Jag älskar det, jag är en lokalpatriot. Man får vara stolt över sitt kvarter, jag har min familje- och släkthistoria här.

Denise Rudberg

Ålder: 45.

Familj: Två barn, sambo och hans två barn.

Sysselsättning: Författare.

Aktuell: Med sjätte delen i elegant crime-serien om åklagarsekreteraren Marianne Jidhoff , "På sex meters djup". Syns även i kulturpanelen i SVT:s "Gomorron Sverige"

Visa merVisa mindre

Några av Denises favoritställen på Östermalm

* Siobyllans kaffe- och tehandel. "Jag passerar där varje dag. Jag verkligen dras till familjeföretag. Det är mysigt med Östermalm att här finns så många familjeföretag, de jobbar så in i helsike."

* Palmgrens.

* Ejes choklad. "Min huvudkaraktär i min bokserie äter deras praliner. Och förra helgen gick jag dit och köpte 1,2 kilo och låg sen på soffan och knastrade praliner."

* Kampementsbadet.

* Plaskdammen i Tessinparken

* Humlegårdens parklek.

* Tomtebageriet.

* Squashhallen på Banérgatan. "Det är jävligt sunkigt, men jag var ofta där och spelade i tonåren."

Visa merVisa mindre