– Jag kan förstå många föräldrars oro och besvikelse, säger Fredrik Yggmark, rektor på Björkebyskolan i Skälby, om kritiken som framfördes i Mitt i Järfälla häromdagen.
Då berättade sex föräldrar med barn i olika skolor i Järfälla hur tufft det är för elever med NPF-diagnoser att få rätt stöd.
Fredrik Yggmark tycker dock att skolan utvecklats ”enormt” de senaste decennierna och att de många gånger har lyckats väl med att stötta elever med NPF-diagnoser.
– Men ibland är problemen också väldigt stora, då kanske vi inte når ända fram. Det finns barn som i princip behöver ensam undervisning med en lärare. Det är klart att det är extremt resurskrävande.
Kritiken mot Järfällas skolor handlar bland annat om att kompetensen inom NPF inte är tillräcklig. Fredrik Yggmark tycker att personalen på hans skola haft ”mycket sådan fortbildning”, men konstaterar samtidigt att det nu var fyra, fem år sedan sist.
– Jag vore en idiot om jag sa att jag tror att vi är fullärda, för det är klart att vi inte är.
”Viljan finns”
Anna Thuresson, rektor på Olovslundskolan, skriver i ett mejl att de arbetar mycket med att ge elever med NPF-diagnos en bra skolgång, bland annat genom elevhälsoteamet, kurator, socialpedagog, anpassning av miljöer, utbildning av personal och möjlighet till arbete i mindre grupper.
Hon säger sig känna igen föräldrarnas kritik från samhällsdebatten, men inte direkt från Olovslundskolan.
Jessica Blomgren, rektor på Sandvikskolan, tror att diskussionen intensifierats i takt med att fler elever går kvar i kommunens skolor.
Det kräver kartläggning av personalens kompetenser och systematiskt arbete på flera nivåer, säger hon.
– Det kan kännas som att man ligger steget efter emellanåt, men det betyder inte att man inte vill eller försöker. Jag tycker att det finns många eldsjälar på skolan som verkligen försöker hitta vägar framåt. Men det är också ett systematiskt och ständigt pågående arbete.
https://www.mitti.se/nyheter/politikern-maste-bli-mindre-grupper-i-skolorna-igen/reptkD!fWHu7y86wTqAl7qSNfe4Mg/