Det blåser starka, men sköna försommarvindar på Hantverkargatan.

Vid Kungsholmens gymnasium träffar vi Edda Arkfelt (Natur), Victor Rasmussen (Natur), och Kajsa Tunberger (Samhällsprogrammet), som tar studenten den 7 juni.

– Varje dag på bussen tänker jag på utspringet, säger Edda.

Det har varit en minst sagt speciell skolgång tid på gymnasiet. Strax före påsklovet i ettan gick skolan över till distansundervisning resten av läsåret.

Edda tycker ändå att hon klarade sig rätt bra.

– Vi sågs mycket i vårt gäng ändå och pluggade tillsammans.

Kajsa berättar att hon tyckte att det var tufft i början.

– Det krävdes mycket diciplin vilket jag först inte hade. Sedan utvecklade jag det, men jag halkade efter ganska mycket i skolarbetet.

Därefter har eleverna gått fram och tillbaka mellan undervisning på distans och i skolan. Att deras ovanliga skolgång kommer att påverka dem tror de alla tre.

– Det är mycket negativt med pandemin och distansen, men vi har också lärt oss mycket. Vi har utvecklat våra pluggmetoder, lärt oss ta eget ansvar och fått en annan bild av världen och framtiden. Så i all tragik som varit tror jag att mycket positivt har kommit ur det, säger Victor.

En annan aspekt av distansundervisningen var att eleverna rörde sig mindre på dagarna och inte kunde utöva sina idrotter på fritiden.

– Det var få dagar jag satte fötterna utanför dörren, säger Victor om de perioder då restriktionerna var som hårdast.

– Det påverkade det psykiska måendet jättemycket, säger Kajsa.

– Och matvanorna blev jättedåliga. Man smååt hela tiden, säger Edda.

Tågluff i sommar

Vad händer nu då?

Victor ska plugga i höst. Edda och Kajsa ska tågluffa i sommar och har inte bestämt vad som händer efter det – även om Edda har sökt en utbildning.

Att hålla planerna för framtiden hyfsat öppna tror alla tre är en effekt av att ha gått gymnasiet under en tid då mycket har ställts på ändan med restriktioner och inställda evenemang.

Lättare få jobb

– Man måste kunna ta det som det kommer och inte låsa sig vid något. Vi har nog blivit mer anpassningsbara av det här, och det är förhoppningsvis något vi alltid har med oss, säger Kajsa.

– Jag har tagit stor lärdom av att det går inte att veta vad som händer och då har fått en lite mer rörlig inställning till framtiden, säger Victor.

Med krig, pandemi och en befarad lågkonjuktur är det speciella tider för den som tar steget ut i vuxenlivet.

– Det är klart att det är en omtumlande tid att ta stora steg och göra stora val i. Men jag försöker tänka positivt och att jag inte ska oroa mig över sådant som jag inte kan påverka, säger Victor.

https://www.mitti.se/nyheter/en-orolig-och-festsugen-generation-satter-pa-sig-mossan/repvet!XscyKqsrox828uzmrr4hw/

Edda tror att det går att få jobb i branscher som inte kräver utbildning.

– Det har varit mycket lättare att få jobb efter corona. Restauranger och kaféer behöver mycket personal. Jag har fått jobba på Boulebar i Rålis och där är alla helt nya på jobbet.

Bitterljuv känsla

Det sista läsåret har eleverna fått vara i skolan. Firandet har därmed också kunnat återgå till det normala. Skivor, kryssningar, möss­påtagning och bal har stått på schemat.

De delar alla samma bitterljuva känsla.

– Jag är jättetaggad inför studenten. Men det blir såklart också sorgligt och jag känner mig inte riktigt klar med gymnasiet eftersom så mycket har försvunnit, säger Edda.

– Jag ser fram emot studenten, men jag längtar inte till den och jag känner mig inte heller klar. Jag har trivts väldigt bra och skulle inte ha lidit av att ha en termin till. Jag känner en sorg att bryta upp med det och med alla man lärt känna här, säger Victor.