Punkbandet Big Fish startades 1988 av den då 14-åriga David Giese och hans kompisar utanför Uppsala. Bandet fick efter några år skivkontrakt och turnerade snart landet runt, men splittrades 1996 då en av bandmedlemmarna flyttade utomlands.

Nu 26 år senare jobbar David Giese i stället med animation och flyttade för tre år sedan till Vårberg med sin familj, en flytt som han inte ångrar.

– Det finns en vänlighet och en stor kamratskap i orten som jag verkligen uppskattar. Det är ett fantastiskt ställe på så många sätt, säger han.

"Fanns ett intresse"

Under senare år har bandet återförenats vid speciella tillfällen, däribland när deras gamla skivbolag firade 30 år, vilket har varit till glädje för fansen som fortsatt att lyssna på musiken.

– Vi insåg att det fanns ett intresse kvar helt enkelt, säger han.

Efter deras tredje återföreningsspelning tyckte bandmedlemmarna att det var dags att bestämma sig för om de var ett existerande band eller bara en nostalgishow.

De började då jobba på ett nytt album – men det fanns ett problem. David Giese hade nämligen inte skrivit låttexter på mer än 20 år.

– När man är ung ser man saker svart-vitt på ett annat sätt än när man är äldre så jag hade lite svårt att hitta tillbaka till min punkröst.

Röda linjen som inspiration

Han lyckandes närma sig låtskrivandet igen genom att skriva om vad han betraktar från sin vardag i Vårberg. På så sätt kom låten "Färdvisa från röda linjen" till.

I texten beskrivs bland annat kretsloppet som håller våldet och droghandeln igång. Den röda tunnelbanelinjen används som en kanal för att visa på ytterligheterna, menar David Giese, som tycker att man ofta missar en viktig del när man pratar om våldet i orten.

– Mycket handlar om droghandel i de här uppgörelserna. Drogerna konsumeras i första hand inte hos oss eller åtminstone inte mer hos oss än på andra sidan röda linjen. Det krävs en köpare och ett kapital för att hålla våldsspiralen vid liv.

I samband med att det nya albumet "Kalla döda drömmar" släpps den 16 juni ger de sig även ut på en miniturné med start i Slaktkyrkan.

Hur känns det att ge sig ut på turné med nytt material?

– Det är ju jättespännande. Det är väldigt lyxig situation att ha musiker som man spelat ihop med när man var yngre och märka att svänget, samspeltheten och idéerna fortfarande finns där, säger David Giese.