Gärningsmannen, som då var i 50-årsåldern, bodde nära ett behandlingshem i Sollentuna. En kväll i januari 2010 mötte mannen en pojke som var intagen på behandlingshemmet som bad mannen om cigaretter.

Mannen ska sedan ha följt efter pojken, dragit in honom i ett skogsparti och utsatt honom för våldtäkt.

Dömd och frikänd

Mannen nekade till brott när han åtalades i Attunda tingsrätt, men rätten bedömde pojken som trovärdig, liksom vittnesmålen från flera av de anställda på behandlingshemmet.

Därför dömdes mannen för våldtäkt mot barn. Påföljden blev fängelse i två år och fyra månader, och 115 000 kronor i skadestånd.

Men domen överklagades och hovrätten gjorde senare en annan bedömning när det gällde pojkens trovärdighet.

Man tyckte också att det borde finnas teknisk bevisning i form av pojkens dna på den misstänktes kalsonger, så Svea hovrätt ändrade tingsrättens dom och frikände mannen.

Ny dna-analys

Sista ordet var dock inte sagt. Under polisens insats Viktoria som inleddes 2019, där man gick igenom äldre sexualbrottsärenden, visade det sig att det gick att göra nya analyser på befintligt extrakt då det i dag finns ett analysverktyg som är känsligare, kan ta fram mer information, och inte kräver lika många celler för att få ett resultat.

Och nu visade det sig att pojkens dna fanns på materialet som säkrades 2010. Riksåklagaren ansökte om resning ”till nackdel för den i hovrätten frikända personen”, med hänvisning till den nya analysen.

– Den gav stöd för att målsägandens dna fanns på det material som säkrades 2010, sa Lisbeth Johansson, överåklagare för handläggning av resningsärenden, i februari i fjol.

Kortare fängelsestraff

Högsta domstolen medgav prövning och med den nya bevisningen ändrade hovrätten den tidigare hovrättsdomen.

I juni i år, över tio år senare, dömdes mannen mot sitt nekande, precis som i tingsrätten, för våldtäkt mot barn och ska betala 115 000 kronor i skadestånd till pojken, enligt Nyhetsbyrån Siren.

Fängelsestraffet blir emellertid kortare – ett år och åtta månader. Hovrätten anser visserligen att straffvärdet är två år och fyra månader men då en ”ovanligt lång tid förflutit sedan brottet begicks” får den tilltalade ”ett lägre straff än brottets straffvärde motiverar”, skriver man i domen.