Över 100 år i arbetarnas tjänst – historien om första maj

1890 var det första gången arbetarrörelsen mobiliserade sig. Då gick tåget med 50 000 människor från Karlavägen till Gärdet. Häng med på en historisk resa – som med hjälp av Arbetarrörelsens historiska bilder – visar hur det demonstrerats i över hundra år på första maj i Stockholm.

  • Publicerad 11:55, 1 maj 2019

Året var 1890 och datumet 1 maj.

Omkring 50 000 deltagare hade samlades vid Cirkus, som vid tiden låg på Karlavägen. Därifrån började folkmassan plötsligt röra sig mot Gärdet.

Många stockholmare sökte sig ut för att med egna ögon uppleva att en stor internationell rörelse nu nått Sverige.

Här är den långa historien om första maj i Stockholm.

Tradition som satte sig

Men vi tar det från början.

Demonstranterna den där dagen 1890 hade inte plakat som i dag ofta syns i första maj-tågen. I stället användes fanor eller standar – en horisontell flagga – med olika texter och krav.

Huvudkravet då var åtta timmars arbete och redan från början var deltagarantalet stort, 1890 deltog som tidigare nämnt ungefär 50 000 personer. 

Även musiken hade en betydande roll. Orkester ingick i tåget och från demonstranterna hördes sång i parti och minut.

Tre teckningar av ”första” första majfirandet 1890 av Edvard Forsström. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

En av pionjärerna höll i länge

Flera talarstolar fanns utplacerade på Gärdet och de politiska agitatorerna avlöste varandra. En av de ledande medlemmarna i Socialdemokratiska Arbetarpartiet, Hjalmar Branting, talade. 

Med facit i hand skulle han sammanlagt hålla 37 majtal under åren 1890-1924.

Hjalmar Branting talar vid första maj-demonstrationen 1924. Foto: Vicke Malmström/Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.


 

Fakta: Nålar med slagord

Första maj-märken skulle i dag kallas för pins. Små metallmärken med nål som fästs på tröjan eller kavajen.

Det är först 1894 som första maj-märket på allvar började användas i Sverige. År 1900 dyker första gången enskilda personer upp på märkena som ett sätt att hedra bortgångna eller kända personer inom arbetarrörelsen.

Nålarna användes även till slagord.

Inte bara arbete

Första maj blev en allmän helgdag 1939. Året efter ställdes demonstrationerna in efter tyskarnas ockupation av Norge och Danmark. I stället genomfördes ett medborgartåg över partigränserna.

Medborgartåg Första maj i Stockholm 1941. Med på bilden är Per Albin Hansson. Foto: Victor Malmström/Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

I skuggan av kalla kriget var frågan om förbud mot atomvapen återkommande, dock inte från alla. Under 50-talet demonstrerades det ofta för allmän tjänstepension, något som röstades igenom 1959 och genomfördes året därpå.

Första maj-demonstration i Stockholm 1963. Nu skall Stockholms city moderniseras. Cityplanen vill skapa bättre utrymme för gångtrafiken Foto: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Uppsving på det stridbara 60-talet

Majdemonstrationerna fick ett uppsving under sextiotalet, inte minst på grund av att internationella frågor. Vietnamkriget, kampen mot apartheidsystemet och många länders kamp för frihet fick människor att engagera sig.

Fred Åkerström leder allsång på Gärdet första maj 1965. Foto: Cato Franzén/Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

– Länge var Socialdemokraternas och LO:s första maj-tåg dominerande, men sedan slutet av 1960-talet har vänstern utmanat med egna första maj-tåg. Numera är det tre stora demonstrationståg i Stockholm. Det största är Vänsterpartiets tåg som i mycket liknar en folkfest. Sedan finns även Syndikalisternas mindre men mer spektakulära tåg, förutom Socialdemokratiska mer traditionella, säger Lars Gogman, arkivarie vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Vänsterpartiets demonstration 2002. Foto: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.


 

Fakta: Här samlas arbetarrörelsens historia

✔️Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

✔️ Arbetarrörelsens egen kultur- och kunskapsinstitution, grundades 1902.

✔️ Förenar arkiv, bibliotek och forskningsfrämjande verksamhet.

✔️ Förvaltar en historisk kulturskatt av nationellt och internationellt intresse.

✔️ Fristående stiftelse med  staten, LO och Socialdemokraterna som huvudmän.

✔️ Ger ut tidskriften Arbetarhistoria, arrangerar seminarier och konferenser.

Fotnot: Den här artikeln publicerades ursprungligen 1 maj 2019 och har uppdaterats för att passa dagens datum.