Pojkar i årskurs två på gymnasiet på Lidingö uppger i senaste Stockholmsenkäten att de dricker 515 centiliter sprit om året. I enkäten handlar det om 100 procent ren alkohol.
Det är så pass mycket att siffran har trillat ur grafen, som blott rymmer 500 cl.
– Lidingö låg högst även 2020, men en ganska stor ökning av den totala alkoholkonsumtionen per år har skett sedan , säger Karolina Hellberg, chef för fält- och preventionsenheten i staden.
Vänners syskon
– Vi ser dock att andelen pojkar som uppger att de inte dricker alkohol är ungefär lika stor som den varit vid de senaste mätningarna. Men jämför man med andra kommuner så har vi stora konsumenter.
Lidingös unga har över tid druckit mer än andra, och i de senaste tre mätningarna har konsumtionen ökat.
Ungdomarna uppger att de oftast får tag i alkohol från vänner eller vänners syskon. För det mesta dricker de hemma hos sig själva eller hos en vän.
– Det gör det svårt för oss att komma åt problemet. Vi har inte mandat att gå in på någons egendom, säger Phillip Uriri, fältkurator på Lidingö.
– Men vi erbjuder temalektioner om alkohol, narkotika, dopning och tobak. Där pratar vi om risker och konsekvenser med att dricka alkohol.
Fältkuratorerna jobbar också mot föräldrar med information, stödsamtal, föreläsningar och föräldraträffar.
Birgitta Sköld (LP), ordförande i omsorg- och sociallnämnden, menar att staden jobbar aktivt med frågan.
– Vi är medvetna om problematiken och vi tar det på största allvar.
– Vi arbetar på flera fronter. Vi har till exempel föreläsningar för vårdnashavare tillsammans med bland annat polisen. De vuxna i ungdomarnas närhet har ett stort ansvar.
Någonting bättre
Oppositionsrådet Daniel Larson (S) menar att problemet delvis har att göra med att det saknas rum och aktiviteter som tilltalar unga på ön.
– Jag tror inte att det räcker med pekpinnar utan man måste erbjuda någonting bättre och ge ungdomarna möjlighet att påverka utbudet. Lyssna på vad unga vill göra och skapa förutsättningar för det.
– Det behövs fler fritidsgårdar på Lidingö. De som finns är bra men det behövs mer resurser och fler gårdar. De som finns möter inte alls behovet.
Även Birgitta Sköld anser att det finns ett behov av mötesplatser.
– Jag tror att vi behöver ytterligare någon träffpunkt för ungdomar. Exakt i vilken form bör man diskutera med dem, säger hon.
– Kanske ett kafé eller något annat och gärna att ungdomar är med och tar ansvar.