På grund av smittorisken kan det inte bo lika många nära varandra på den ideella Kvinnojouren Täby/Danderyd. Därför har de bara hälften så många på sina boenden.
– Samtidigt har det skett en ökning av kvinnor i behov av hjälp under pandemin. Vi har aldrig haft så många stödsamtal som nu, säger Elisabeth, ordförande i styrelsen för Kvinnojouren Täby/Danderyd.
Priset för hemmaarbetet
Det vittnas från flera håll hur hemmaarbetet är påfrestande för familjer.
– Dessutom förlorar många plattformarna där de kan prata av sig med andra. Man träffar inte sina vänner som förut, man går inte till arbetet och ingen ser att det står illa till.
Hon berättar att det märks en skillnad på varifrån människor ringer, det är på mer udda tider och platser nu.
Bidrag från Socialstyrelsen
Intäkterna till kvinnojouren kommer i form av en dygnsavgift från socialförvaltningen i de kommuner som placerar kvinnor och barn på jourhemmet. För de förlorade intäkterna på grund av pandemin fick kvinnojouren ett bidrag på cirka 25 procent från Socialstyrelsen under 2020.
– Än så länge räcker pengarna och vi kan ta hand om alla som ringer, men vi hoppas på ett bidrag även under detta år. Om ökningen av antalet som söker sig till oss fortsätter i samma takt som förra året så kan det bli svårare att få ihop det, säger Elisabeth.
Verksamhetsledaren arbetar på heltid, men sedan är det också ett 20-tal kvinnor som hjälper till frivilligt.
Behövs mer kunskap om våld
Det ser olika ut mellan olika kommuner, men våld kan uppstå i den tryggaste miljö, problemet finns överallt, förklarar Elisabeth.
– I våra kommuner är det vanligare med psykisk misshandel än i mer socioekonomiskt utsatta områden där fysiskt våld är vanligare. Det börjar ofta med en kontrollsituation och där männen kräver att kvinnan ska underkasta sig manipulation.
Hon säger också att samhället inte får negligera våld som inte har dödlig utgång och att det är viktigt att sprida kunskap om vad som kan räknas som våld.
– Det blir stora problem i domstolen. Samhället måste ta ansvar tidigare.