Vid Hökarängsbadet kommer en grupp kvinnor gående i sakta mak. De pratar och skrattar. Goda vänner på promenad i det fina höstvädret, tänker man.
Men faktum är att flera av dem aldrig har träffat varandra innan. Och kanske inte skulle ha gjort heller, om det inte var för 29-åriga Farstabon Anna Tvedsjö och hennes initiativ Farsta Vänhäng.
– Min mormor satt mycket ensam. Nu i och med corona är aktiviteter inställda. Många äldre vågar sig inte ut. Det är därför jag gör det här. Jag brinner för att ingen ska behöva sitta ensam, berättar Anna Tvedsjö.
Stort intresse
Hon startade Facebookgruppen Farsta Vänhäng i oktober. Nu har gruppen över 170 medlemmar. Första träffen blev en kort promenad och fika.
– Det var så kul, det kom flera som bor nära varandra men aldrig har stött på varann förut, berättar Anna Tvedsjö som är noga med att betona att alla håller avstånd.
Dottern tipsade
Den här soliga novemberdagen har åtta personer dykt upp. De vilar benen vid grillplatsens bänkar. Termosar med kaffe åker fram. Någon har smörgåsar, en annan prasslar med en Dumlepåse och bjuder runt.
– Det är toppen! Min dotter såg det här på Facebook och tyckte jag skulle gå med. Ibland behöver man någon som sparkar en i häcken så man kommer igång, säger Gun-Britt Dahlberg, 72, inflyttad från skärgården och på jakt efter nya bekanta.
För Ulla Rosenius, 61, blir lunchpromenaden ett socialt andningshål efter att hon suttit själv och jobbat på hemmakontoret.
– Det här är ett bra sätt att träffa människor som bor här. Annars tar man ju inte kontakt med främmande människor bara sådär, konstaterar hon.
Ett tungt halvår
Winnie Strömberg, 75, vittnar om att sällskapet är välkommet efter ett tufft halvår.
– Jag är med i PRO men under pandemin har det mesta legat nere. Och när man hör den ena efter den andra som går bort. Det tynger ner en väldigt, säger hon.
Hökarängsbon Birgitta Alm, 70, lever ensam sedan fyra år.
– Det här är perfekt för mig, säger hon.
Efter en halvtimme vid Drevvikens vatten vänder gruppen åter mot Farstaängen.
– Det här känns roligare för varje gång! säger Anna Tvedsjö.
I Farsta stadsdelsområde bor fler än 9 300 personer över 65 år. För många av dem har pandemin inneburit en ofrivillig isolering.
– Vi är sociala varelser. Vi har behov av gemenskap och att känna oss sedda. Ofrivillig ensamhet kan frisätta stresshormoner och därmed påverka kroppens immunförsvar. Personer som känner sig ensamma har även oftare sömnsvårigheter, säger Carin Lennartsson, lektor på Aging Research Center på Karolinska institutet, som har forskat om äldre och ensamhet.
Olika sorters ensamhet
Hon vill dock göra en distinktion mellan social isolering och känsla av ensamhet.
– Även den som deltar i aktiviteter och i sociala sammanhang kan uppleva känslan av ensamhet om man till exempel saknar en riktigt nära vänskap. Samtidigt som aktiviteter kan öppna upp för nya vänskaper.
Anhöriga viktiga
I rådande situation fyller anhöriga och vänner en extra viktig funktion, menar Carin Lennartsson. Inte minst för de äldre som nyligen förlorat en partner.
– Då kan känslan av ensamhet bli väldigt påtaglig och det är extra viktigt att omgivningen ger sitt stöd.
Insatser som Farsta vänhäng kan ha en dubbelt positiv effekt för hälsan.
– Det är jättebra. Det kan göra skillnad för vissa grupper. Vi blir delaktiga i en gemenskap samtidigt som vi stimulerar kroppen genom att röra på oss, säger Carin Lennartsson.