Fingerfara. Hissar med den här typen av grind innebär en säkerhetsrisk, menar Hissförbundet. Foto: Andreas Enbuske

Ny rapport: en av fem hissar livsfarlig

Var femte hiss i Sverige kan vara livsfarlig – och värst är det på Södermalm och Östermalm. Det visar en rapport från Hissförbundet, som menar att det bara är en tidsfråga innan nästa allvarliga olycka sker.

  • Publicerad 16:13, 16 okt 2020

I Sverige finns ungefär 126 000 hissar. Av dem är en femtedel av de typer som ligger bakom majoriteten av allvarliga hissolyckor. Det visar en rapport från Hissförbundet.

Hissarna det rör sig om är av äldre modell, som antigen helt saknar skydd i korgöppningen eller har en äldre vikdörr, rör- eller saxgrind.

– De sistnämnda har vad vi kallar för farliga innerdörrar. Det har hänt att barn fastnar mellan grinden och schaktdörren, vilket leder till mycket allvarliga skador när hissen startar. Med rör- eller saxgrindar är klämrisken stor om barn sticker genom fingrar eller armar, säger Anne Geitmann, generalsekreterare på Hissförbundet.

Och den sortens hissar, menar Anne Geitmann, är mycket vanliga på Östermalm och Södermalm.

– De finns i många av husen i de stadsdelarna. Vi fruktar att det bara är en tidsfråga innan en allvarlig olycka sker igen, och det vill vi undvika.

Barn fastnade i hiss på Söder – skadades

Trots återkommande olyckor – uråldriga hissar helt lagliga

Stora mörkertal

Någon samlad statistik över hissrelaterade incidenter finns i dagsläget inte. Det har lett till att Hissförbundet själva försökt göra en sammanställning. Den visar att det 2019 inträffade 50 hissrelaterade incidenter och olyckor i Stockholm.

Den riktiga siffran tror dock Anne Geitmann är mycket högre.

– Vi utgår ifrån att mörkertalet är stort. Alla hissbolag i Sverige inte är medlemmar hos oss och alla olyckor kommer heller inte till vår kännedom.

Ett annat hinder är att de gamla hissarna är fullt lagliga. Den lagstiftning vi har idag säger att om en hiss var okej säkerhetsmässigt när den togs i bruk – om det så var 1910 – är den okej även idag.

– Det kan man tycka är lite speciellt. Vi hade inte varit bekväma med att köra en bil från 1910 på motorvägen, säger Anne Geitmann.