"Att restaurera och återskapa är ett bra sätt att hantera stadsbyggnad" säger Joakim Larsson (M) om Grand hôtels nya fasad i originalfärger. Foto: Stefan Källstigen

Ny plan för byggandet ska sätta stilen när Stockholm växer

Bevara eller riva? Klassisk eller modernistisk arkitektur? Och hur ska man undvika trista betonglådor vid nyproduktion? Åsikterna kring Stockholms stadsutveckling går isär. Nu hoppas staden få ordning på byggandet med en ny arkitekturpolicy.

  • Publicerad 05:15, 17 jun 2020

Hur ska Stockholm byggas?

Mitt i har i flera artiklar skrivit om de politiska partiernas syn på arkitektur.

Nu håller en ny policy på att tas fram som ska vägleda och sätta ramar för framtidens bebyggelse i Stockholm. Arkitekturens betydelse för stadens utveckling ska förstärkas, heter det, och hänsyn ska tas till Stockholms historia.

– Det har i många år varit fokus på kvantitet, hur många bostäder som ska byggas. Det är bra med ett mål på 140 000 bostäder, men ibland går det lite fort. Det har varit för lite fokus på kvalitet, säger stadsbyggnadsborgarrådet Joakim Larsson (M).

Modernt eller klassiskt: Så ska Stockholm bygga roligare hus

Inga skrapor i innerstan

Arkitekturpolicyn ska göra stadsutvecklingen effektivare och mer förutsägbar, både för arkitekter och för folk som bor i staden, menar han.

– Om man får in ett förslag utan hänsyn till omgivningen, som ett isberg utan förankring i staden, då ska man istället för att bearbeta det i flera år kunna veta direkt vad som kan byggas på platsen. Det skulle göra processerna betydligt snabbare.

Joakim Larsson gillar de nya kontoren vid Sergels torg. ”Tidlöst, kunde varit byggt på 30-talet”, säger han om det gröna huset i mitten.

Policyn, som kan vara i mål till årsskiftet, kan handla om allt från fasadfärger till hushöjder och stil.

– Höga hus kan passa bra vid brofästen eller vid Stockholms inlopp. Och i vissa områden, som Hagastaden och Kista. Men stadens silhuett, där ska det vara kyrktorn och offentliga byggnader som sticker upp. Jag tror inte det kan bli någon skyskrapa i innerstan, säger Joakim Larsson.

Kan göra bebyggelsen roligare

Policyn ska dock inte vara en svångrem för arkitekterna, understryker stadsbyggnadsborgarrådet. Tvärtom tror Joakim Larsson att den kan bidra till en utseendemässigt roligare stad.

– Det är jag övertygad om. Den handlar ju också om att identifiera var man kan ta ut svängarna.

Joakim Larsson vid Passagenhuset bredvid NK-huset. Det orangea kåken har dömts ut och ska rivas…

… och ersättas av ett ljust kontorshus med steninslag. ”Tidlös arkitektur och i harmoni med omgivningarna”, tycker stadsbyggnadsborgarrådet Joakim Larsson. Planer på ett vitt och 70 meter högt hus på platsen slopades.

Skeptisk till SD:s förslag

Ibland sätts modernistisk arkitektur i kontrast till klassisk. Diskussionen väcktes på nytt när Sverigedemokraterna presenterade idén för nyproduktion på Katarinavägen på Södermalm med inspiration från 1800-talet.

SD vill bygga nytt i gammal stil på Katarinavägen

Joakim Larsson är skeptisk till förslaget.

– En del av det är ganska iögonfallande och ser ut att vara hämtat direkt från Venedig.

Moderaterna lade i opposition en motion om att förtäta staden med slutna kvarter efter historiska ideal. Har ni släppt det? 

– Man behöver se till helheten, man kan inte bara bygga klassiskt utan att se till omgivningen. Men dyker det upp förslag på klassisk arkitektur någonstans så får vi titta närmre på det.

En annan kritik som vädras bland både stockholmare, experter och politiker är att nya områden bebyggs med hus som liknar trista betonglådor.

”Går ibland för fort”

Joakim Larsson instämmer i att det ”ibland går för fort” och återkommer till att staden ska satsa på kvalitet. Han tar Hammarby sjöstad som exempel på ett område som initialt, enligt Larsson, saknade helhetstänk med stadsliv, skolor och service. Efter bearbetning har det blivit en av de mest omtyckta stadsdelarna, konstaterar han.

– Låddiskussionen handlar om att snabbt få hus på plats, men det är lika viktigt hur kvarteret upplevs och att det känns tryggt mellan husen.

 Joakim Larsson pekar ut fasadrenoveringen av Grand hotel, där man återskapat 1870-talets stildräkt i gräddvitt och med nya burspråk, som ett bra exempel på hur staden kan förändras hållbart med respekt för historian.

Parallellt med arkitekturpolicyn revideras nu Stockholms stads byggnadsordning från 1999, en tjock bibba om stadens historia och de olika stadsdelarnas karaktär. Den ska funka som underlag när Stockholm växer.

Hållbarhet får större fokus framåt. Som exempel vill Joakim Larsson jobba mer med restaurering av fasader.

Varsam med rivningar

Rivningar ska främst ske av uttjänta kåkar.

– Efter att man rev Klara tror jag att stockholmarna har blivit väldigt skeptiska mot rivningar, därför måste man vara väldigt varsam, säger Joakim Larsson.

Grönblåa majoriteten klubbade ju rivningar i samband med ombyggnationen av Stureplan?

– Där ville man riva väldigt mycket initialt. Nu ska man i huvudsak riva två hus, ett från 80-talet och ett parkeringshus. Det kommer att göra kvarteren mer tillgängliga och jag tror det kommer bli bra när fasaderna mot stadsrummet restaureras.