Det är få av dem som Mitt i pratar med som har koll på att polisen har satt upp en kamera på Tingstorget, ändå har den hängt där sedan innan midsommar, tillsammans med ett 40-tal andra kameror i Alby, Fittja, Hallunda-Norsborg och Tumba.
– Jag har inte tänkt på att den sitter där, men jag tycker det är bra att den gör det. Det känns tryggt, säger en person som inte vill uppge sitt namn i tidningen.
Och fort har det gått att få upp dem. I mars kunde Mitt i berätta om att en tillfällig kamera satts upp i Alby. Men den har istället ersatts med en permanent som fångar allt som händer runt omkring, i sann 360-grader manér.
Balansgång
Lokalpolisen Andreas Lindquist är den som arbetat mest med kamerorna i Botkyrka, och han menar att fördelarna med att snabbt kunna överblicka ett område är många.
– De är som ett extra öga. De är ett komplement till det vanliga polisarbetet, att snabbt kunna få en överblick över området och därefter prioritera resurserna på bästa sätt. Den stora fördelen vid brottsutredningar är inte heller att glömma, att ha tillgång till kamerorna kan få utredningen i rätt riktning, säger han.
Samtidigt har man varit tvungen att göra en övervägning mellan kamerornas nytta och människors integritet.
– Det har varit en balansgång. Samtidigt ska man veta att det alltid ska finnas ett syfte med att gå in och kolla på en kamera eller en inspelning, som att skaffa sig en lägesbild eller i en utredning. Sedan är det strikt reglerat på vad vi får titta på och inte och det är väldigt begränsat även inom polisen vem som får tillgång till materialet, säger Lindquist.
Han tycker att fördelarna väger tyngre än nackdelarna.
– Jag känner mig inte speciellt övervakad när jag sätter mig på bussen eller pendeln. Men om jag skulle bli utsatt för något brott där skulle jag ju vara tacksam att det fångades på film.
Noga planerat
Det är också Andreas Lindquist som har varit med och bestämt på vilka platser kamerorna ska sitta.
Hallunda-Norsborg, Alby och Fittja är klassade av polisens operativa avdelning (NOA) som särskilt utsatta områden, och Storvreten i Tumba klassas som utsatt område, vilket är den mildare varianten.
– Just nu ser vi att brottsligheten är ganska konstant över tid i de här områdena. Då är vår förhoppning att kamerorna ska hjälpa till att dämpa brottsligheten. Men framför allt är syftet att skapa trygghet för medborgarna som bor och lever här, säger Andreas Lindquist.
Riskerar inte kamerorna i just de här områdena att spä på bilden av utsatta områden?
– Jo, så är det ju så klart. Men det är viktigare att lyfta allt bra som händer. Det finns goda krafter men det tar tid att vända. Albys nybyggda områden har gjort ett enormt lyft. Men det är viktigt att känna till att kamerornas placering omprövas med jämna mellanrum, precis som de utsatta områdena. Så bara för att en kamera sitter uppe i Alby just nu behöver inte det betyda att den kommer göra det om tio år.
– Jag tycker kamerorna är mycket bra, men de borde ha kommit hit tidigare. Det känns som en säkerhet. Förr kunde ungdomar hänga mycket här på torget, men det gör de inte lika mycket längre, och det känns bra. Men jag tror det skulle vara bra med fler kameror.
– Jag tycker det är bra med kameror. Området här har känts kaosigt med ungdomar som hänger. Så det känns säkert när kamerorna gjort att de dragit sig undan. Det är fortfarande lite stökigt, men det är bättre. Jag känner heller inte att det skulle vara något problem med att man är övervakad.