Det är lunchdags och lukten av blodpudding och potatisbullar har letat sig upp till rektorsexpeditionen på andra våningen.
I ett stort rum med utsikt över skolgården i det som tidigare kallades Hjälmstaskolan sitter rektor Mattias Lingeskog. Men det är inte hans enda kontor.
300 meter bort ligger Karlslundsskolans andra byggnad. I det som tidigare var Karlbergsskolan går de yngre barnen i klass F–3.
Tomma lokaler
Nästan varje dag promenerar han på Lagmansvägen mellan de två skolbyggnaderna, som sedan i mars 2020 tillsammans utgör Karlslundsskolan.
Sammanlagt går drygt 500 elever här. Och det räcker inte.
Bara gamla Hjälmstaskolan, där alla elever ska vara nästa läsår, är byggd för att rymma 900 elever. Visserligen är den från 50-talet, när lokalerna användes på ett annat sätt än i dag.
Men slutsatsen går ändå inte att undvika.
– Vi har luft i lokalerna. Vi måste titta på lösningar så att vi inte behöver lägga pengar på lokaler, konstaterar han.
De fasta kostnaderna för lokalhyra, personal och undervisningsmaterial är nästan samma år från år.
Men intäkterna hänger på skolpengen och hur många elever som går i skolan.
– Så fort barnen blir mer mobila kan de ta sig till andra skolor och det fria skolvalet visar sig mycket mer.
Det är något som drabbar flera skolor i Vallentuna.
Nytt förslag
I dag går runt en femtedel av intäkterna på Karlslundsskolan för skolpengen till lokalhyra. De pengarna vill Mattias Lingeskog hellre använda i undervisningen.
Innan han gick på semester fick han uppdraget av barn- och ungdomsförvaltningen att ta fram ett förslag på hur lokalerna kan användas mer effektivt.
– Första dagen alla lärare kom tillbaka berättade jag vad vi kommer att göra. Ganska snabbt ville jag också informera vårdnadshavare och elever.
Ett informationsmöte hölls för en vecka sedan. Han säger att det gick bra.
Som skolpengen är utformad, är inte risken att det snart krävs fler förändringar?
– Skolpengen och fritt skolval har funnits ganska länge. De är väldigt systemstyrande. Men det är samtidigt beslut som sitter i skolsystemet nationellt, svarar Mattias Lingeskog.
Han är noga med att inte uttala sig i någon riktning som kan tolkas politiskt.
– Det är klart att ekonomin fluktuerar mer inom vissa skolor än det skulle gjort om resurserna fördelats på ett annat sätt. Men nu är det ju skolpengen som styr.