I princip alla som söker vård vid Stockholms centrum för ätstörning, SCÄ, får vänta i mer än vårdgarantins tre månader.
En anledning till den svällande kön är ett uppdämt behov, då antalet som sökte hjälp det första pandemiåret minskade kraftigt.
– Vissa månader har det varit tre gånger så många sökande mot året innan. Under 2021 tillkom 2 500 nya patienter, säger Mikaela Lithman, verksamhetschef vid SCÄ.
Pandemin kan också har lett till att fler insjuknat.
– Preliminära data tyder på att personer som tidigare haft ätstörningar har mått sämre under pandemin. Många har suttit hemma och fått äta ensamma, vilket kan påverka negativt. Att äta är ju en social företeelse, säger hon.
Svårare sjuka
Och under väntan på vård förvärras sjukdomen.
– Ja, patienterna hinner bli sjukare, och när de väl kommer under vård tar det längre tid för dem att bli friska. Vi vet att snabbt insatt behandling ger det bästa utfallet.
Förutom regiondrivna SCÄ finns en privat vårdgivare för ätstörningar, Mandolean AB. Även där är det kö.
Utökad budget
Totalt har Region Stockholm avsatt 228 miljoner miljoner kronor för ätstörningsvården. Nu utökar man med ytterligare 30 miljoner kronor.
– Det här är en livshotande sjukdom och inget vi tar lätt på, säger Sandra Ivanovic Rubin (MP), ordförande i regionens psykiatriberedning.
De pengar som nu skjuts till ska användas till att öppna fler vårdplatser, både för dem som behöver läggas in och till dagverksamhet.
– Det behövs också kompetensutveckling på vårdcentralerna, så att de här patienterna upptäcks tidigare, och ett tätare samarbete med elevhälsan, säger hon.
Snabb första bedömning
Mikaela Lithman säger att de nu kommer att anställa mer personal.
De ska även inrätta en digital enhet där patienter snabbt kan få ett första samtal utan att göra ett fysiskt besök, och där de kan erbjuda internetbaserad utbildning, KBT och guidad självhjälp.
Samtalet kan också leda till att patienten bedöms kunna få hjälp på vårdcentralen, eller behöver komma till Bup eller psykiatrin.