I Väsbyalliansens budget, som klubbades förra året, fick utbildningskontoret i Upplands Väsby extra pengar till en större skolsatsning. Fyra tjänster inrättades fördelade på två socialpedagoger, en specialpedagog och en socionom. De kommer att jobba både inom kommunala skolor och friskolor.
– Syftet är hjälpa eleverna att klara skolan bättre. Vi vill öka meritvärdena så att de kommer in på gymnasiet. Vi vill stötta och skapa möjligheter att nå högre i sin utbildning, säger utbildningschef Astrid Täfvander.
De två socialpedagogerna ska jobba med de grundskoleelever i Väsby som har problematisk frånvaro och elever i riskzonen.
– Socialpedagogerna har kommit i gång riktigt bra. Den som började i januari har redan fått en elev, som varit hemmasittare i ett år, att vilja komma tillbaka till skolan, säger elevhälsochef Catharina Lebel.
Fungera som nav
Socialpedagogerna är tänkta att fungera som ett nav mellan elev, skola, vårdnadshavare och eventuella andra aktörer.
– Vi bjuder in alla rektorer var för sig, både för kommunala skolor och friskolor, för att ta reda på vad de behöver för stöd och hur kan vi stötta, säger Catharina Lebel.
– Det som är bra att ur elevperspektiv är de inte förknippade med skolan, utan lite mer neutrala. De kan träffas även utanför skolområden.
Hur hanterades problematisk frånvaro tidigare?
– Vi har följt upp frånvaro och jobbat mycket med den här problematiken. Men nyckeln till framgång tror vi kan vara att de här nya pedagogerna kan upplevas som lite mer neutrala personer, inte så förknippade med skolans personal. De ska dock ses som ett komplement till rektorer och pedagoger.
Här har utbildningskontoret, socialkontoret och kultur- och fritidskontoret gemensamt identifierat fem skolor med störst behov: Vittra, Runby skola, Väsby skola, Grimstaskolan och Nordanskolan.
– Skolorna ligger i våra prioriterade områden och det är våra största högstadieskolor, säger hon.
Särbegåvade elever ska stimuleras
I april börjar specialpedagogen som ska arbeta med särbegåvade elever – enligt skolverkets definition handlar det om runt 5 procent av alla elever.
– De särbegåvade barn som får problem i skolan har ofta en annan problematik, som autism. Begåvningen i sig är inget hinder, säger Astrid Täfvander.
– Vi vill ge dem en chans att utvecklas och stimuleras på sin nivå, för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Skolorna har redan jobbat med detta, men nu får de stöd i form av en vassare specialistkompetens.
Den fjärde tjänsten, en socionom, är tänkt att stärka samarbetet mellan utbildningskontoret och socialtjänsten – så att inga elever med riskbeteende faller mellan stolarna.
– Alla skolor ska göra en anmälan om elever med riskbeteende. Sedan gör socialtjänsten en bedömning, säger Astrid Täfvander.
– Vi har bjudit in socialtjänst och rektor för att se vad som behöver utvecklas, vad som fungerar bra och vad som kan förbättras, tillägger Catharina Lebel.